Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinna fortkomst och anseende. Och äfven om det någon
gång skulle hända att en mindre samvetsgrann gunstling
ville, till förmån för vänner och anhöriga, missbruka den i
sig själf vackra känslan, som finner ett nöje i att uppfylla
andras önskningar, och på sådant sätt sökte förleda rege=
ringen till afsteg från den stränga rättvisans väg, så fordrar
man dock, att hos maktens innehafvare alltid skall finnas
en lefvande, varm känsla af den gamla vackra satsen »Amicus
Platå f sed magis amica veritas^ - ett uttryck, slutar
Gripenstedt, som äfven jag nu vill för egen del begagna».
Man ser af De Geers Minnen, att han ogillade detta Gripen3
stedts offentliga afstraffande af konungens person och att han
låtit G. veta detta, men att G. icke ville gå in på att han
haft orätt. Tvärtom förklarade han, att så länge han kunde
föra pennan, skulle han bemöta hvarje försök att på repre=
sentationsfÖrändringen hvälfva skulden för konungamaktens
försvagande i Sverige, hvilket han ansåg vara att helt och
hållet tillskrifva konungens eget missvårdande af den makt,
han kunde och borde hafva. Det måste, sade G., göras klart
för nationen, att felet just ligger hos personen och hvarken
i den monarkiska principen eller i statsförfattningen, emedan
missnöjet eljest vänder sig emot själfva institutionen och då
blir vida farligare.
De Geer, som i sina Minnen visar sig ha ögonen öppna
för Karl XV:s vackra personliga egenskaper, sätter honom
icke synnerligen högt som regent. Allt som under Karl XV:s
regering timade af någon betydenhet skedde nämligen, säger
De Geer, mot hans vilja t. ex. i den utländska politiken,
i representationsfrågan, i strafflagsreformen, i befordrings=
väsendet o. s. v. Att han i sådana frågor gaf efter, var
enligt De Geers uppfattning icke af god vilja, utan af brist
på kraft att strida för eller att själf fasthålla en grundsats.
De Geer tyckes visserligen icke heller vilja fritaga kungen
från förebråelsen ätt i hemlighet motarbeta hvad han offent-
ligt biträdt. Men De Geer understryker den icke på långt
när så eftertyckligt som Gripenstedt och antyder tvärtom
åtskilligt, som kan låta saken synas i en mildare dager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
