Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa här nu nämnda undantagen, – de militära och
ministeriella ärendena –, som De Geer helt saktmodigt utan
några kommentarier anför, vittna just icke, skulle man kunna
tycka, om några fullt klara, konsekventa och utvecklade kon-
stitutionella begrepp hos konungen. Men därom har han
nog hvarken varit eller blir ensam, och det förefinnes ju af
gammalt vissa traditioner och tendenser att låta i synnerhet
dessa områden sortera under den kungliga godtycklighetens
och maktfullkomlighetens oinskränkta dispositionsrätt.
Ej heller lär det väl kunna påstås, att Karl XV:s alla
åtgöranden i danska frågan voro så synnerligen öfverens-
stämmande med ett konstitutionellt styrelsesätts mest oefter-
giftiga principer. Vi återkomma till den synpunkten och den
frågan längre fram. Äfvenså i annat sammanhang till en
fråga, hvarom rätt olika uppfattningar gjort sig förnumna,
nämligen om konungens personliga ställning och hållning
gentemot det framlagda representationsförslaget.
Men hvilka mer eller mindre graverande anmärkningar
må ha kunnat riktas mot kung Karls ställning till och upp-
fattning af en konstitutionell regents förpliktelser och hur
högt man än måste skatta och med tacksamhet minnas
Louis De Geers och andra rådgifvares fasta, målmedvetna
medverkan till ett konstitutionellt styrelsesätts befästande,
så vill det dock synas, som om hos kung Karl förefunnits
åtskilliga egenskaper, som både underlättade och positivt
medverkade till samma måls uppnående. D. v. s. det var
med andra ord hvad kung Karl beträffar icke enbart eller
ens i främsta rummet »svaghet», svårighet att hålla stånd
mot en allvarlig öfvertygelse, bestämd karaktär och fast
vilja, som man har att tillskrifva, att – för att begagna
Harald Wieselgrens ord i en lefnadsteckning öfver De Geer,
– »den lojala grundlagsvördnad, som med Louis De Geers
inträde i konseljen blef sed och bruk, kom att trycka sin
prägel på Karl XV:s hela regering».
Till dessa åsyftade egenskaper torde man då kanske i
främsta rummet räkna den redan omnämnda vördnaden för
- 200 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
