Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länderna orubbad bevaras samt föreningen på den -gifna
grundvalen vidare utvecklas, stödas och försäkras mot
följderna af möjliga meningsbrytningar. Eventuella förslag
till förändringar i unionsvillkoren skulle afse att utan in»
trång i någotdera rikets själfständighet, sådan den blif=
vit i unionsakten stadgad, befordra tydlighet och bestämdhet.
För biläggande af meningssöndringar i gemensamma ange"
lägenheter borde förefinnas en stadgad form, i kraft hvaraf
representanter från båda rikena skulle kunna sammanträda
och fatta för båda rikena bindande beslut.
För den svenska konseljen som sådan och några af dess
mest bemärkta medlemmar kom denna ståthållarfejd att få
en ganska afsevärd betydelse.
Hamilton hade tidigt varit medveten om kungens planer
med denna »morgongåfva» och tillstyrkt den. Likaså Man=
derström. Denne begick dessutom en, som det senare visade
sig, ganska stor obetänksamhet att omedelbart efter den
Anckarsvärdska motionens framkomst till svensk=norska lega=
tionerna afsända en cirkulärnot, som sedan kom att spela en
viss roll i förhandlingarna mellan svenska och norska regerin=
gen och i en märklig norsk ministerkris ett par år senare.
I cirkuläret vände sig vederbörande visserligen först mot
oppositionsveteranens orättfärdiga anklagelser mot salig konng
Karl Johan, men betonade därjämte, att Anckarsvärd åtagit
sig det ganska sorgliga och föga inbringande värfvet att fram=
föra öfverdrifna och ofta barnsliga anklagelser mot den norska
nationen och dess representanter, ett språk som måste så
mycket mer förundra, som han alltid varit den varmaste
lofprisare af Norges konstitutionella institutioner. Men dessa
olämpliga utfall hade inte heller funnit något stöd eller
sympati ens hos hans vanliga anhängare, och »åsynen af en
gubbe, som på grafvens rand öfvertar värfvet att försöka
utså misstro mellan två folk, bestämda att akta och älska
hvarandra, har hos allmänheten gjort ett pinsamt intryck. De
båda nationernas sunda känsla och upplysta förstånd skall
se detta attentat i dess rätta ljus,» men då pressen säker=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
