Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härmed slutade första akten af norska frågan under kung
Karls tid. Äfven om Sverige fått finna sig i ett tillsvidare
uppsköt med revisionsfrågan, kunde det dock anses ha af=
gått med segern, då den svenska opinionens tryck varit
starkt nog att nödga konungen afstå från uppfyllandet af
sanktionslöftet. Genom De Geers åtgörande blef icke heller
uppskofvet med revisionsfrågan synnerligen långt.
Enligt den uppfattning, som uttalas af De Geer, h vilken
ju onekligen hade skäl att känna sig belåten, hade kung
Karl, så egendomligt det än kan synas för en senare tid, dock
icke i någotdera riket under och trots allt detta lidit skada i
sin personliga ställning. Det skall ock, enligt samma källa,
tvärtom å ömse sidor ha erkänts, att han under de brydsam=
måste omständigheter handlat med klokhet och värdighet.
Själf hade De Geer på denna fråga inom Sverige vunnit
stor popularitet. Han säger sig skola gärna därifrån ha
afstått, om han kunnat därmed köpa att frågan icke blifvit
väckt, ty han förutsåg omöjligheten icke minst för honom
att föra densamma till en tillfredsställande lösning, ett förut»
seende som af verkligheten fullständigt bekräftades.
Men denna af De Geer sålunda förvärfvade popularitet
blef helt snart af stor betydelse och gagn i den inre svenska
politiken, enär i följd af densamma icke oväsentligt under=
lättades för honom bemödandena att bringa den segslitna
frågan om en representationsreform till en snar lösning.
Hvad nu själfva ståthållarsaken angick, fick den hvila
åtskilliga år framåt. Det blef först kung Oskar II förbehållet
att under sitt första regeringsår infria det löfte, ge den
»morgongåfva» brodern tjugufyra år tidigare utfäst sig till
hos norrmännen, men ej förmått infria. Nu gick det helt ledigt
och lustigt utan vidare väsen och hetsighet medelst kom=
promisser och afprutningar på ömse sidor, i principiellt af=
seende dock väl mest på den norska sidan. Sedan på kung
Oskars uppmaning båda rikenas regeringar underhandlat
och 1873 års storting upprepat beslutet från 1859, klarerades
saken på det sättet, att först hölls ett sammansatt svenskt3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
