Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utbyttes i massor mellan Sverge och Norge. Uppsalastu=
denterna utfärdade en inbjudning till insamlande af en fond
för »Fjärde novemberstipendiet», för att bereda unga sven=
skar tillfälle att i Norge, i synnerhet vid dess universitet,
studera norrmännens nationella förhållanden och därigenom
lära sig bättre känna och högre älska brödralandet. Och i
Kristiania beslöt därvarande Karl Johans förbund att utfärda
inbjudan till en nationalsubskription för uppresande af en
staty till häst, af unionens stiftare, Karl Johan, och var denna
staty afsedd att uppställas framför nya stortingsbyggnaden.
Hundrade årsdagen af Karl Johans födelse hade infallit
tidigare samma år och hade högtidlighållits af Karl Johans=
förbundet.
De inbördes goda synpunkterna ägde bestånd och tillväxte
under följande år. På andra sidan Kölen följde man ock
med så lifligt intresse händelserna i Sverge, att när den
svenska representationsreformen gick igenom, blef norrmän"
nens glädje och hänförelse så öfversvällande och allmän,
att känslorna måste, när kung Karl i januari följande år
kom till Kristiania, taga sig uttryck i ett storartad! fackeltåg.
Under förhandenvarande här ofvan (sid 223 o. f.) antydda
stämningar och förhållanden i Norge tycktes det således
där vara mycket väl förspänd! för genomförande af det utarbe=
tade revisionsprogrammet. Ej heller försämrades utsikterna
däraf, att den mäktige bondechefen Jaabsek och åtskilliga af
hans ståndsbröder en tid bortåt omfattade den föreställningen
att unionsfrågor hörde till den sorts högre politik, som bönder
ej alls borde befatta sig med.
Men på grund af hvarjehanda orsaker kom det till sist,
när det gällde, ändå ej att gå som man kunnat tro.
Det var icke blott det, att en af Norges skarpaste pennor,
advokaten Dunker, 1866 och 1868 underkastade revisionsför=
slaget en genomgående och den norska nationalkänslan väc=
kände kritik i en skrift, som måste betecknande nog tryckas i
Köpenhamn. Därjämte hade stortinget 1868-69 kommit att
beteckna en vändpunkt i den inre norska politiken genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
