Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och därvid tillkännage, att 37,972 underskrifvit listorna. För
dåtida förhållanden var detta dittills något storartad!, hvilket
icke de böra underlåta att betänka, som varit samtida med så=
dana organiserade opinionsyttringar som t. ex. 1898 års stora
rösträttspetition, som blef undertecknad af 363,638 myndiga
personer, eller detta års allmänna omröstning i förbudsfrågan.
Detta tillfälle är minnesvärd! äfven därigenom, att De
Geer då för första gången offentligen antydde sina planer
att taga i hop med representationsfrågan. Inför kungen hade
han tagit upp saken sommaren 1861 dels muntligen dels
genom en utarbetad promemoria om behofvet af ståndsför=
fattningens upphäfvande, om vikten af antagande af grund-
satsen af samfällda val och lämpligheten af ett tvåkammar=
system.
I sitt svar till ofvannämnda kommitté i januari 1862 för=
klarade han sig dela kommitténs uppfattning om det oafvis=
liga behofvet af ett tidsenligare representationssätt och att en
reform skulle bidraga att göra det svenska folket enigt och
stort. Med en sådan öfvertygelse skulle han icke kunna
stå till svars inför sig själf, om han på den plats han nu
innehade försummade något lagligt och hederligt medel till
befrämjande af reformens genomförande. Endast i omöjlig=
heten att kunna någonting uträtta hade han hittills funnit
ett giltigt skäl för regeringens overksamhet. Det vore vis=
serligen att öfverskatta betydelsen af förevarande opinions=
yttring, om man däri såge ett bevis på att omöjligheten nu=
mera upphört. Men det vore dock ett tidens tecken, som
i förening med andra berättigade till den förhoppning, att
man med allt större och större steg nalkades den tidpunkt,
då frågans lösning på ett sätt, som förlikte anspråken på
allmän rätt med allmän säkerhet, kunde åtminstone försö=
kas med någon utsikt till framgång.
Under sommaren 1862 utarbetade De Geer grunderna till
ett förslag om representationsförändring, hvarefter förslaget
till ny riksdagsordning utredigerades af dåvarande expeditions=
chefen Dreijer och underkastades ytterligare skärskådning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
