Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sid. 336) den 16 juli 1861 ut första steget genom att till
kungen öfverlämna en promemoria om den allmänna rikt=
ning, hvari en reform borde gå. Karakteristiskt för De Geers
redan nu intagna bestämda principiella ståndpunkt var så=
väl den första som sista punkten i denna promemoria:
Ståndsrepresentationen är en föråldrad institution, hvars
upphäfvande endast är en tidsfråga. - Som justitiestatsmi»
nister finner jag mig pliktig att göra arbetet för reformen
till mitt förnämsta mål och måste lämna regeringen, om
icke regeringen vill lägga sin moraliska vikt i vågskålen till
förmån för reformen, och är jag beredd att handla, så snart
sådant med någon utsikt till framgång kan ske.
Ett liknande ultimatum, hvarpå han var beredd att sätta
in sin ministerpost, upprepades senare samma år, och han
var man för att stå vid sitt ord. I sitt förut (å sid. 336)
citerade svar till centralkommittén naglade han slutligen,
så att säga, flaggan fast vid masten.
På De Geers hela tillvägagående och politik i denna fråga
träffade nog in hvad en af reformens mest åtgjorda mot=
ståndare biskop Rundgren trettiotvå år senare yttrade i sitt
hälsningstal i Svenska akademien till De Geers vän och
lefnadstecknare, P. J. von Ehrenheim:
»Louis De Geer», säger Rundgren, »denne blyge och tyst=
låtne man har med sina råd fört det svenska folket in på
nya banor i många riktningar. Frågar man, huru sådant
hänger tillsammans, så torde förklaringen ligga däri, att han
gjort en frejdad härförares valspråk till sitt: »Erst wägen,
dann wagen.» Först noga öfverväga och sedan låta yxan
gå, själf hållande i skaftet, se där grunddraget i justitiemi=
nisterns lif. Betänksamhet och dristighet äro de egenska»
per, som höfvas statsmannen och som», säger reformens
gamle motståndare, samme Rundgren, »stodo sitt prof vid
genomförandet af en ingripande förändring i vårt statsskick.»
Det förtjänar ock att i detta sammanhang lägga märke till
Gripenstedts uppfattning af De Geers betydelse för refor-
men, hvilken uppfattning är så mycket beaktansvärdare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
