Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig föga belåten med förslaget i dess slutliga skick. Att han
till sist medgaf dess framläggande, synes ock hufvudsakligen
ha berott därpå, att han fann, att ministärens afgång skulle
förorsaka större obehag. Men det torde ha dröjt ganska
länge, innan han kunde förlika sig med det. Uppgifterna
om ungefär när han kan sägas ha öfvergått från afvoghet
eller i bästa fall likgiltighet till att önska - slutligen kanske
till och med lifligt önska - förslagets seger, äro tämligen
divergerande. Ännu sommaren 1865 lär han icke ha för=
hemligat sina antipatier, och först i november skall han ha
intagit en fullt bestämd position för förslaget och fattat sitt
beslut att äfven personligen söka främja dess framgång. När
han det gjort, stod han fast. H vad som skall ha inverkat
mycket bestämmande på honom voro intrycken af de stora
landsortsdeputationerna, som jämte Oskar Dicksons ord lära
ha öfvértygat honom om att den allmänna meningen i lan=
det verkligen fullt och fast stod bakom förslaget. Därjämte
hade äfven underrättelse ingått, att förslagets fall skulle visa
sig synnerligen ofördelaktigt för skandinavismens framtid.
En sak, som från hvarjehanda håll framhållits som ut=
öfvande en åtgörande inverkan på kungens beslut i repre=
sentationsfrågan, har varit apanage frågan. Det har därvid
ganska ohöljdt insinuerats, att kung Karl i den formen skulle
liksom ha tagit betaldt först för att vara med om förslagets
framläggande och sedan för att understödja detsamma. Och
den beskyllningen och det ryktet ha hållit sig kvar ända in
till våra dagar. Så t. ex., då det för några år sedan i pressen
debatterades om prydandet af platsen framför nya riksdags-
huset, yttrade Hedin hånfullt, att Karl XV:s staty där skulle
ej kunna ha annat ändamål än att påminna om att han fick
två gånger betaldt för sin underskrift å propositionen. Och
i ett af Svenson i fjol utgifvet arbete går ännu igen den
versionen, att i statsutskottet 1865 samtliga borgare= och
bondeståndsledamöter förklarat sig villiga att gå in på den
då begärda permanenta ökningen i civillistan, om blott de
kunde vara vissa om att kungen ville lägga hela sitt inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
