Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han hade varit en vacker karl och hade något kvar däraf
äfven sedan figuren blifvit förstörd af en nästan onaturlig kor=
pulens. »Hufvudets profil var i synnerhet särdeles ädel och
fin, men han ägde äfven i sina ögon en blick, som kunde bli
intagande, och i sin stämma tonfall, som kunde vara högst
älskvärda, om också denna röst, den fylligaste och starkaste i
hela Danmarks rike, tog sig bäst ut, när han vid högtidliga
D. G. Monrad.
tillfällen talade till sitt folk och då lät orden falla ner öfver
mängden som dånet af en rullande åska.» (Orvar Ödd.)
Han hade därjämte en naturlig instinkt, som visade honom
hvar kärnpunkten låg i en svår situation, och kunde han
då slå hufvudet på spiken och kort och enkelt säga de ord det
kom an på och i ögonblick af upphöjd stämning ge sin
tanke ett ädelt och kungligt uttryck. Folket tyckte då, att
han både såg ut och talade som en kung, och hvad mera var,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
