Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medan ämbetsmannen och det högre borgerskapet talade
hufvudsakligen tyska. Att tala danska var kantänka icke gentilt
nog för borgerskapets uppkomlingsfåfänga och kunde göra det
ovärdigt äran att umgås i ämbetsmannakretsar. I detta land,
där ännu på 1840-talet öfver hälften af befolkningen talade
danska, hade under århundraden tyskan blifvit gynnad på
det mest orättfärdiga sätt. Kyrko- och skolspråket var tyskt
i alla städer och på landsbygden ungefär till linjen
Flensborg—Tender. Med rätts- och förvaltningsspråket var det
ännu orimligare ställdt; det var nämligen tyskt öfverallt.
Centralförvaltningen var tysk, och nästan alla ämbetsmän
talade tyska. Alla bildningsanstalter i hertigdömena voro
tyska.
De danska slesvigarne hade lange funnit sig talmodigt
i dessa oforratter. De voro alltfor nedtryckta af svara eko°
nomiska forhallanden och det tunga dagliga slapet. Men
da de blefvo i stand att rora sig litet friare, gaf sig oviljan
mot tyskarne luft i samband med en vaxande opposition
mot ambetsmannafortrycket. Pa begaran af de slesvigska
standerna kom verkligen 1840 till stand en lag om danskan
som ratts= och forvaltningssprak i de trakter, dar den var
kyrko- och skolsprak. Harigenom och genom nya tidningar
(»Dannevirke» m. fi.) och foreningsvasen nek danskheten
ett godt handtag. Samtidigt hafdades allt bestamdare Son=
derjyilands oupplosliga forbindelse med kungariket.
Allt detta forsatte slesvigholsteinarnes, det harskande rid-
derskapets och byrakratins ofvermod i raseri: Danskarne ville
»erofra» Slesvig och utsuga hertigdomena. Det vore en skam,
att en stor del af den tyska nationen skulle lefva under ett
frammande herradome etc.
Slesvigholsteinarnes forbittring svallade annu mer ofver,
da H. P. Lorentzen 1842 var nog formaten att i Slesvigs
standerforsamling yttra sig pa danska, for att praktiskt hafda
danska nationalitetens likaberattigande. Det han och for=
akt, som da visades danskan och danskarne, tande eld i den
danska krutburken saval i det ofriga Danmark som i S6n»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
