Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning dessutom af ofriga stormakter och af Sverige=Norge.
Prins Kristian erkandes som arfvinge till den samlade mo=
narkin, hvars integritet anyo fastslogs som ett gemensamt
europeiskt intresse. Slutligen blefhertig Kristian afAugusten=
burg efter underhandlingar, som leddes afv. Bismarck, nod=
gad att mot en penningsumma forplikta sitt hertigliga ord
och ara pa, att hvarken han eller nans familj skulle nagot
foretaga, som kunde stora lugnet i danske kungens lander,
eller motsatta sig vidtagna tronfoljdsbestammelser.
Allting skulle saledes kunna tyckas klappadt och klart,
Men tva parter kunde dock icke forlika sig med dessa arrange"
mang, namligen slesvigholsteinarne och Ejderdanskarne, och
den reaktionara politik, som ministaren A. S. Orsted-Bluhme
inledde, gjorde det ej battre. Saval sattet, hvarpa en af
ministaren i juli 1854 oktrojerad helstatsforfattning tillkom,
som dess absolutistiska tendenser, hvarigenom den blef en
karikatyr af en fri forfattning, framkallade i alia Danmarks
landsdelar ett haftigt motstand, och ingendera af de bada
nationaliteterna fann sina berattigade intressen behorigen
tillgodosedda. Ministaren nodgades afga och ersattes med
en moderat blandningsministar, dar ledningen togs af K. G.
Andrse och K. K. Hall och dar icke=skandinaven holsteinaren
Scheele var utrikesminister. Denna nya ministar forsokte
nu med en helstatsforfattning, som tradde i kraft i oktober
1855. Den var visserligen konstitutionell, men for ofrigt foga
demokratisk. Bland hvad man nu skulle kalla for konser=
vativa »garantier» markas kungavalda medlemmar, direkt
valratt endast for de hogst beskattade, proportionella val
(efter det Andraeska systemet) etc.
Men det blef ungefar lika galet. Forfattningsmaskineriet
var ytterst inveckladt och visade sig snart oanvandbart. Sles=
vigholsteinarne borjade mer och mer under ledning af baron
K. Scheel=Plessen karska upp sig efter motgangarna under
kriget, det blef ett standigt inbordes kabbel och kif an i det
gemensamma nya riksradet med dess sprakforbistring, an
utanfor detsamma. Slesvigholsteinarne bestredo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
