Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täten af Manderströms korrespondens med stormakterna
skulle, menade han, bringa en ersättning för den långsam»
het, hvarmed alliansunderhandlingarna fortgingo. Äfven
på annat sätt sökte Hamilton hålla danskarne vid godt mod.
I början på oktober, då han återvänd! till Köpenhamn, rik=
tade han ock en trängande uppmaning till prins Oskar, som
var på hemfärd från Glyksborg, där danske kungens födel-
sedag firats, att icke yttra något, som skulle kunna väcka
den danska regeringens tvifvel om ätt icke alliansen snart
blefve af. Uppfattningen både i den skandinaviska och den
utländska pressen gick också i den riktningen, att alliansen
snart blefve en verklighet.
Samtidigt hade Manderström börjat anträda det maske=
rade återtåget. Det inleddes med afsändande till Hamilton
af två depescher af den 5 oktober. Den ena var afsedd för
Hamilton personligen, den andra skulle af honom meddelas
Hall. I den första, den till Hamilton, uttalar Manderström
sina betänkligheter vid det af danska regeringen den 28 sept.
inför riksrådet framlagda förslaget till gemensam författning
för Danmark och Slesvig. Dock mindre på grund af in»
nehållet än tidpunkten för dess framläggande, och befarade
han, att man i Tyskland skulle komma att uppfatta det som
åsyftande en inkorporation af Slesvig.
I den andra depeschen, den som skulle uppläsas för Hall,
omnämndes icke alls författningsförslaget.
Manderström uttalar i densamma sin tillfredsställelse
med de från Frankrike och England ingångna svaren. Vis-
serligen hade lord Russel vägrat att på förhand ange Eng=
lands eventuella åtgärder vid en krigisk konflikt, men M. tr0s=
tade sig med Russels yttrande, att den slesvigska frågan icke
finge föra till krig. Ännu mer tillfredsställande funne han
franska utrikesministern Drouyn de Lhuys^ svar, äfven om
däri afböjdes att med England göra kollektiva föreställningar
hos de tyska hofven. Dessa makters svar och andra mot=
tagna meddelanden från stormakterna innebure enligt Man=
derströms uppfattning bevis på, att för Danmarks säkerhet
särskild! i frågan om de icke tyska landsdelarna funnes fast
grundade garantier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
