Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det här ofvan antydda författningsförslaget var ej annat
än en konsekvens af marspatentet (se sid. 520) och ett fast=
slående af det mångåriga provisoriska tillståndet med en
gemensam representation för konungariket och Slesvig, hvar=
jämte i öfverensstämmelse med marskungörelsen vägen öpp=
nades till en gradvis upplösning af gemenskapet med Holstein
i lagar och institutioner. Men om någon »inkorporation»
af Slesvig var det fortfarande icke tal. Både konungariket
och Slesvig behöllo sina egna representationer med oför=
minskad myndighetssfär. Det var dock ett stort och af=
görande steg hän mot Ejderstaten. Ty hvad i kungörelsen
endast varit en kunglig viljeyttring skulle nu få form af
lag och ej kunna ändras eller upphäfvas utan med det nya
riksrådets samtycke.
Förslaget var visserligen genomgående konservativt. Så
t. ex. skulle landstinget bestå af de myndiga kungl. prinsarne
och af 25 kungavalda medlemmar förutom de 50 folkvalda.
Men det blef dock antaget med 40 röster mot 16. Minorite=
ten utgjordes af de konservativa helstatsmännen och de kända
vänstermännen Baltasar Christensen, J. A. Hansen, Tscher=
ning och Gert Winther samt Blixen Finecke.
Debatten hade afslutats med ett af segervisshet och full
förtröstan till framtiden genomträngdt tal af Krieger. Bl. a.
yttrade han: »Tyda icke många tecken på, att den furste,
som sitter på Sveriges och Norges tron, inspirerad ej blott
af muserna, utan ock af musernas moder, står i begrepp
att återupptaga den store Gustaf Adolfs nordiska politik?»
Betecknande för stämningen för öfrigt var ock hans erinran
till sist om de gamla orden: »fortissima consilia ssepe tutis=
sima», det är uttydt: »Den som intet vågar, han intet vinner,
men dristigt vågadt är till hälften vunnet.»
Samma dag den s. k. novemberförfattningen antogs, ingick
första bulletinen om att Frederik VII låg allvarligt sjuk på
Glyksborg, och skuggan af de kommande olyckorna förmörkade
genast glädjen öfver den vunna segern. Kungens hälsa hade
länge varit vacklande. Han led af den s. k. Brightska sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
