Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att kejsaren kände sig ytterst förnärmad af Englands vägran
att deltaga i en europeisk konferens.
Stormakterna voro visserligen allt fortfarande benägna
att förhindra krigets utbrott, men de riktade i främsta rum»
met sina bemödanden mot den svagare parten, det lilla
Danmark. De särskilda sändebud, som skulle lyckönska
Kristian IX till tronbestigningen, fingo samtidigt i uppdrag
att utöfva ett sådant tryck. De voro statsrådet Ewers från
Ryssland, lord Wodehouse från England och general Fleury
från Frankrike. Samtidigt (den 15 dec.), mottog danska
regeringen de tyska exekutionsmakternas upjpmaning att
inom en vecka utrymma Holstein. Hall stod fast mot stor=
makternas pression om novemberförfattningens återtagande.
Han ville icke taga ansvaret för den konflikt mellan konung
och folk, som däraf ansågs bli en följd, och såg icke i en
eventuell eftergift någon garanti för möjligheten af en Öfver=
enskommelse med Tyskland, som ju uppenbarligen ville ha
krig. Då Kristian IX ville ha riksrådet fortfarande samladt
för att försöka förmå det att gå in på ett upphäfvande eller
åtminstone ett uppskjutande af novemberförfattningen, väg=
rade Hall, och riksrådet åtskildes. När konungen den 23
bestämdt fordrade riksrådets inkallande för att afgöra den
frågan, uppstod en ministerkris, och först den 31 december
lyckades konungen att få till stånd ministären Monrad.
Då var det ödesdigra för sent kommet för Danmark.
Efter den i januari 1864 kunde nämligen intet riksråd
efter den gamla författningen sammanträda, och därmed
hade konflikten kommit in i det olösbara dilemma, som
Bismarck förutsett och förbered! Den nya författningen
trädde nämligen i kraft den i januari och kunde därefter
lagligen upphäfvas eller ändras endast af ett riksråd, som
inkallats enligt dess föreskrifter. Men därmed hade man
ock låtit den nya författningen träda i kraft, och det var
ju det, som tyska makterna vändt sig mot. Det hade alltså
blifvit omöjligt att utan en statskupp tillmötesgå de tyska
krafven, men »hur skulle den stackars Kristian kunna åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
