- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
583

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stormakters förenade krafter. Men äfven om makten kan
undertrycka rätten, skall det dock icke lyckas den att all=
deles förkväfva den, och den dag skall komma, då man
måste räkna med rätten.»

Huru bra det än kan vara att vara optimist och huru
mycket man än måste instämma i sistnämnda förhoppning,
kan man dock knappast undgå att hålla med den norske
statsministern Stäng därom, att för en så obetydande makt
som Sverige=Norge vore det ändå att taga munnen bra full.
Det hade kunnat passa för Napoleon III, ansåg Stäng. När
man ställer de stora orden mot bakgrunden af hvad Sverige=
Norge vågade och mäktade i handling, blir kontrasten än
mer bjärtare.
Bismarck lär ock ha blifvit alldeles ursinnig, när han fick
denna Manderströmska not sig meddelad, och grundligt
snäst af den svenska envoyén i Berlin, K. A. Järta.
Kort efter krigets utbrott påkallade Danmark formligen
Sveriges" Norges vapenhjälp, men svaret blef afvisande del=
vis med begagnande af härofvan antydda resonemang om
hvad man kunde vänta från stormakterna och därjämte under
påpekande af att ett isolerad! uppträdande af de förenade
rikena skulle kunna medföra fara icke endast för dem, utan
äfven för Danmark. Icke heller finge de bryta makternas
solidaritet i afseende på Londontraktaten. Men hufvudvik=
ten lades dock därpå, att det vore deras förnämsta plikt att
sörja för sin egen säkerhet. Denna sista synpunkt blef ock
hufvudmomentet i Manderströms framställning vid det
svensk=norska statsrådssammanträdet fjorton dagar senare,
hvarförutom han då äfven gaf ett uttryck för konungens och
regeringens djupaste smärta öfver att konflikten ledt till kri-
gets olyckor. Anförandet slutade emellertid med hemställan
om att 20,000 man borde hållas beredda att inom kortast
möjliga tid sammandragas på lämpliga punkter i södra och
västra Sverige och södra Norge. Detta för att man skulle,
under förutsättning af Englands eller Frankrikes verksamma
uppträdande, hvilket fastslogs som ett oeftergifligt villkor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free