- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
756

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Kung Karl i konstnärskretsar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

träffade man på honom där i skjortärmarna eller den lätta
målarblusen med cigarren i mun och palett och pänsel i
hand, så kunde man vanligen vara säker om att finna honom
i hans bästa humör – såvidt han inte led af konstnärlig
katzenjammer, ty äfven i det var hans konstnärsskap äkta,
att han kände och plågades af sin ofullkomlighet, hvilken
han aldrig kände som diktare. Han kunde improvisera poem
som ett intet – men sina målarstudier behandlade han med
samvetsömt allvar, och en fråga, som ofta sysselsatte honom,
var denna: ’Skulle jag – om jag inte vore kung – kunna
ta mig fram som målare med Lovisa och sessan?’»

Apropå detta senare, bekant är ju anekdoten om Palms
yttrande om en kronprinsens tafla, som Palm ej visste vara
af honom: »Man ser, att han är nybörjare, men jag är säker
om, att han med tiden skulle kunna lefva på sin pänsel»,
och huru detta yttrande roade och gladde honom.

Nordensvan uttalar sig mera lugnt om kung Karls konstnärsskap.
Den konstnärliga utbildningen kunde ej bli särdeles
gedigen; anlag fattades ej, men väl en fast underbyggnad,
och det ser ut, som hade också tålamod fattats
– icke lusten att måla, ty denna var liflig, så länge
konungen ägde sin kraft i behåll, men väl den ihärdighet, som
ej låter konstnären tröttna på sträfvandet att med allvar
tränga allt djupare in i den natur, som är föremålet för
hans studium.

Han fick ej tid att bli konstnär, men väl att friska upp
sig med att måla.

Öfver hufvud taget utmärka sig hans målningar mera för
öppen blick, för kraftiga ansatser och djärf anläggning än
för ett gediget, ett själfullt utförande.

Men det är i hans konstnärslynne något friskt och käckt,
hans skildringar af nordisk natur ha något manligt och
karaktärsfullt i uppfattningen. Han målade aldrig annat än svenska
och norska landskap – än halfvild norsk natur med fjordar
blänkande fram mellan snöhöljda fjällryggar, än svenska
furuskogsmotiv med skrofliga klippor och med blåa sjöar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free