Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. 1860-talets Sverige och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målaren skulle en enda af de barocka roddarmadamerna eller de idylliska
dalkullorna vara mera värd än samtliga ångslupskaptener; jag har inte
sett en enda af dem, som egnade sig till afmålning eller beskrifning.
1860 räknade Stockholm ungefär 112,000 invånare, 1868
hade befolkningen stigit till 131,000 och 1870 till 136,000.
Stadens areal inom de gränser, den ägde före 1 januari 1868,
utgjorde 24,898 kvadratref, däraf 5,811 vatten. År 1865 uppgick
antalet tomter till 4,938, och sammanlagda taxeringsvärdet
för hus, tomter och jordar belöpte sig då till 143
millioner riksdaler.
Den stadsdel, där olikheten mellan Stockholm då och nu
faller bjärtast i ögonen, är helt visst den del, som då hette
Ladugårdslandet och efter 1885 är omdöpt till Östermalm.
Förnämligast med stöd af skildringar af Georg Nordensvan
(»Mälardrottningen»), Johan Flodmark (St. Eriks årsbok 1906)
och Georg Scheutz (Illustr. Stockholm 1860) skola vi nu
söka ge några antydningar:
»Med namnet Ladugårdslandet förbinder den minnesgode
stockholmaren, säger Nordensvan, föreställningar om backiga
och knaggligt stenlagda gator, som ifrån Nybrovikens skutor,
vedupplag och stenhuggerier ledde bort till ladugårdar och
tobaksland ute vid Gärdet, Komötet (beläget där artillerikasärnen
nu ligger), Lill-Jans – gator som kantades af låga
byggnader af plank och trädgårdar – gator hufvudsakligen
befolkade af arbetare, gardister, kogubbar och af barn i
massor.
Någon reglering af dylika bakgator kom sällan eller aldrig
i fråga, och att sänka backarna för att på så sätt göra lifvets
stig jämnad och bekväm för inbyggarne i dessa utkanter
kunde ej falla det gamla Stockholms styresmän in.»
Strandvägen utefter Nybroviken fanns ej, utan tomterna
nedom Kaptensgatan sträckte sig med uthus och gårdar ned
till sjön.
Skulle man från Karl XII:s torg bege sig till västra
Ladugårdslandet, d. v. s. närmast Humlegården, hade man att
gå Norrlandsgatan. Nuvarande Biblioteksgatan – förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
