Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. »Nu vår sorg faller vida.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säg är det en konung eller hvad
Som rider med kämpar i ring?
Se hvilken mörk och hotande rad,
Det flämtar, det frustar, det stampar å stad
Och sparkar gnistor omkring.
Är Karlavagnen på jorden och kör
Sitt stjärnspann denna gång?
Ja, väl, en kung sitt riksrund gör,
Och Karlavagnen sig framåt rör,
Men utan tindrande stång!
Åt Norden hans Eriksgata går
I tigande månskensnatt,
Och hvar en stund det stilla står,
Den kungen tusendes hyllning får
Och tager i tårar sin skatt
Framåt det går, och utan rast,
Ej kungen bakom sig ser,
Men hade han än ej sådan hast,
Det vore ett töcken vi hölle fast,
En skugga och intet mer!
Så fortsätt då din nattliga färd
Du vänder ej åter igen,
Men tag välsignelsens tysta gärd
På vägen med, ty du var den värd,
Och slumra i natten på den.
Snart lyser solen på kungens stråt,
Snart dåna kanonerna käckt,
Och tusende ögon blicka däråt,
Och åter tusenden fyllas med gråt –
Ty kungens öga är släckt.
Framåt det går och utan rast,
Ej kungen bakom sig ser;
Men hade han ej sådan hast,
Det vore ett töcken vi hölle fast,
En skugga och intet mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
