Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De skilda stammarnes tidehvarf, till år 1157 - 3. Bjarmaland, Lappar och Kvener - 4. De finska stammarne i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogssträckan tili Bjarmaland (Sawolotshien). På det ställe,
der Jug infaller i Suhhona, grundlades vid denna tid en stad,
benämnd TJstjug, som snart riktade sig genom sin handel, och
en från Novgorod utgången koloni nedsatte sig redan år 1174
vid Wjatka, läggande Wotjakerna under sitt välde. Sålunda
hadc nu Bjarmernas gamla handelsväg råkat i Kyssarnes våld;
deras forna rikedom och välstånd förstördes och i och med
detsamma upphörde äfven vikingarnes färder till Bjurmaland
(deras sista besök var år 1217). Det under Novgorod
skattskyldiga området sträckte sig nu längs Suchona och Wytshegda
till Syrjänernas land ända till trakterna af Petschora, och fastän
år 1187 ett upplopp omtalas på detta område, då
uppbörds-männen vid Petschora och i Sawolotshien mördades, så
utvidgades dock Eyssarnes kolonisation ,mer och mer. Men sjelfva ,
Karelarne vid Dvina och hafskusten synas dock ihärdigt och
länge försvarat sin frihet, och först vid början af 14:de
århundradet hade Novgorodernas välde utbredt sig till
Dvina-flodens- mynning. .
4. De linska stamniarne i Finland.
De finska stammar, som hade inflyttat till trakterna vester
om Ladoga, och än vidare längs Finska vikens norra strand
ända till Östersjön, tagande sålunda i besittning den så kallade
Finska halfön (Suomen niemi), äro vigtigast för historien; ty
af dem har det nu varande Finska folket uppstått, den enda
gren af denna stam, som förmått tillkämpa sig sjelfständig
bildning och en politisk ställning. Yid tiden för deras första
invandring hit, under loppet af 8:de och följande sekler, voro
likväl dessa stammar i föga och äfven då oftare fiendtlig, än
vänskaplig beröring med hvarandra, under beständiga tvister
om eganderätten till det land, som de voro i begrepp att taga
i besittning. Karelarne, hvilka nedsatte sig i trakterna vester
och nordvest om Ladoga, utbredde härifrån längs Sai mas södra
kuster och Finska viken sin kolonisation till de vfestliga
ödemarkerna och sålunda uppstodo af dessa utmarker vestra
Karelens trenne härader: Äyrupää, Jämkis och Savo. De Egentliga
jgitized by Mcrosoftty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
