Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De skilda stammarnes tidehvarf, till år 1157 - 4. De finska stammarne i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finnarna och do Egentliga Tavasterna, hvilka på sin vandring
mot vester hade följt landsträckan mellan Ladoga och Finska
viken, trängdes härunder bort från detta område eller blandade
sig med Karclarne. Finska vikens innersta del fick deraf
namnet Kyrialabotn eller Karelska viken, alldenstund Karelarne
herskade i dessa nejder. Men Karelarnes hufvudsäte var
synbarligen vid Wuoksens utlopp, der äfven sannolikt de finska
runornas Kalevala torde varit beläget. I så fall skulle det Pohja
eller Sariola folk, öfver hvilket Kalevafolket efter många strider
slutligen behöll segern, vara att sökas på norra stranden af Ladoga.
Under det Karelarne sålunda nedslogo sina bopålar, begåfvo
sig de Egentliga Finnarne längs hafskusten till sina nuvarande
boningsplatser, qvarlemnande på sin väg mångfaldiga spår af
kolonisation såväl i trakterna af Kymmene elf, som ock i det
nu varande Nyland. Trakterna af Aurajoki och Rauma ända
till Kumo elf togos nu i besittning af denna stam och namnet
Satakunta, som uppkommit vid loppet af sistnämnde flod,
bevisar, att inbyggarne bildat något slags ordnadt samhälle. Sist
af alla hafva de Egentliga Tavasterna inflyttat till Finland. De
följde den af Egentliga Finnarne anvisade vägen, gingo öfver
Kymmene-elf och togo i besittning området söder om Päijäne
och "Wanajavesi sjöar, införlifvande mecl sig de qvarlefvor af
Egentliga Finnar och möjligen äfven Karelare, som derstädes förut
hadc nedsatt sig. ’ . .
Endast den sydligaste delen af Finland hade sålunda
blifvit koloniserad, ehuru dock naturligtvis alla dessa stammar
genast begynte utvidga sina områden mot norr. Norr om det
finska området fans kanhända ännu spridda qvarlefvor af det
forna Hiisi-folket, men hufvudsakligast voro dock dessa nejder
befolkade af Lappar, hvilka lifnärde sig med jagt, fiske och
renskötsel. Sådana ortnamn, som “Lappvesi“, “Lappträsk“,
“Lapin-pitäjä“ och många andra intyga, att detta folk äfven
varit bosatt i de sydligare delarne af landet vid tiden för
Fin-narnes första ankomst, och folksägnerna likasom också de
historiska urkunderna omtala vida senare Lappar i de inre delarne af
Savolaks och Tavastland. Det är mycket sannolikt, att alla de
finska stammarne hvar för sig togo skatt och byte af dessa
sina svagare bröder. De stora och fiskrika sjöarne i landets
nordligare delar lockade hvarje sommar Finnarne upp till
utmar-kerna, och under vinterns långa hvila torde de likaså besökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
