Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska eröfringens tidehvarf, 1157—1323 - 5. Tavastlands eröfring år 1249 och de första regenterna af Folkungaätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belöning för större krigiska förtjenster. Men ur begge
tillsammans har småningom dessa länders adelsstånd oeh dess
privilegier uppstått. Jemte det verldsliga frälset fans äfven
redan ett andligt frälse; ty de kyrkan underlydande
lägenheterna voro likaså fria från utskylder, då kyrkan nämligen
ansågs göra andelig krigstjenst till folkets gemensamma bästa.
De styrande i Sverige synas ännu icke på dessa tider
fästat mycken uppmärksamhet vid Finlands egendomliga
förhållanden. Fogdarne på Åbo och och Tavastehus slott voro
väl fredens och säkerhetens väktare; men den hufvudsakliga
ledningen af sakernas gång synes ännu varit i biskoparnes
händer. Fiendskapen mellan Finland och Novgorod fortfor
oafbrutet, och flere ströftåg gjordes från hvardera hållet; men
då de svenska krönikorna ej stort tala derom, så-är det att
antaga, att den svenska regeringen ej haft någon del i dessa
företag. År 1256 gjordes ett sådant tåg från Finland till
Ingermanland; hären utgjordes af Svenskar, Tavaster och
Egentliga Finnar, och de tyske riddarne i Liffland förenade sig med
dem. Då skyndade Alexander Newski från Moskva till
Nov-gorodernas hjelp. Men då fienderna under tiden hade
aflägs-nat sig, uppeggade fursten Karelarne att gripa till vapen och
gjorde i förening med desse ett besvärligt viuterfälttåg till
Tavastland och emot de på kusten boende Svenskarne.
Öde-läggelsen torde varit oerhörd; ty ett påfligt bref från följande
år tager sig deraf anledning att uppmana till ett korståg mot
Karelarne. Äfven i det aflägsna Lappland hade Karelarne på
denna tid stött tillsammans med Skandinaverne, hvartill orsaken
var den, att den norske "länsmannen öfver Finnmarken börjat
utbreda sitt skatteområde. Omkring år 1250 kommo derför
sändebud från Alexander Newski till Norge för att klaga öfver
den orätt Karelarne lidit, och saken blef då på något sätt
bilagd. Men då Norge utbredde sitt välde allt längre och
längre, så gjorde Karelarne för att hämnas talrika
plundrings-tåg ända till Halugaland (t. ex. år 1271) och togo till och
med år 1279 sjelfva länsmannen till fånga. Anmärkningsvärdt
är, att vid samma tid äfven Karelarnes gamla vänskap med
Novgorod höll på att upplösas; ty de ryska krönikorna
förtälja, att Novgoroderna och derq,s furste år 1278 plundrade
Karelarnes område, ehuru orsaken till denna ovanskap icke
uppgifves. Möjligt är, att den finska kyrkan nu hade begynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
