Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska eröfringens tidehvarf, 1157—1323 - 6. Striden om Karelens besittning; Torkel Knntsson, 1290—1301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bane. Om våren 1293 seglade sjelfva riksföreståndaren Torkel
Knutsson med en ansenlig flotta och här till Finska vikens
östligaste ända och landsteg "i Karelen. Han hade med sig
biskopen i Yesterås, Petrus, hvilken skulle döpa Karelarne;
men hufvudsaken var dock att uppbygga ett starkt slott och
detta anlades på en liten holme, som ligger i sundet emellan
hafvet och Finska vikens innersta flik, Suomenvedenpohja.
Detta fäste erhöll namnet Wiborg. Qvarlemnande här en
tillräcklig besättning, återvände marsken ännu samma sommar till
Sverige. Men Novgorodeina, som med häpnad sågo det svenska
väldet taga fast fot äfven i Karelen, samlade under vintern
en krigshär och kommo i Mars 1294 under anförande af sin
furste och posadnik att förstöra svenskarnes nya borg. De
nödgades dock med förlust draga sig tillbaka, och Svenskarnes
välde på den karelska hafskusten var nu befästadt. Då beslöt
besättningen i Wiborg att göra ett eröfringståg till hjertat af
Karelarnes land, vid trakterna af Ladoga. De intogo ett karelskt
fäste, benämndt Kexholms slott (finska = Käkisalmi, d. v. s.
Göksund) och alla Karelens härader, som sägas varit fjorton
till antalet, lades under Wiborg. Men detta vidsträckta
herravälde egde ej länge bestånd. En viss Sigge Loke var satt
till höfding uti den eröfrade borgen, tillika med en liten
besättning, som dock led brist på lifsmedel. År 1295 kom en
väldig här från Novgorod för att belägra Sigge, och då
sven-skarne, utmattade af hunger, slutligen gjorde ett utfall, föllo
de alla till sista man. Sålunda hadc Svenskarne tillkämpat
sig och åter förlorat fotfäste vid Ladogas strand. •
Yigtiga göromål hemma i Sverige tilläto ej Torkel
Knutsson att genast fortsätta sina eröfringsplaner i Karelen. Man
var nämligen just som bäst sysselsatt med att genom giftermål
förena Sveriges och Danmarks konungahus, sålunda att Erik
Menved i Danmark och Birger i Sverige äktade hvarandras
systrar. Härunder gaf likväl svenska regeringen hanseiterna
tillstånd att drifva handel på Nevan med Novgorod, likväl
med det vilkor, att de ej skulle få föra vapen och andra
krigbförnödenheter till Sveriges fiender. Då nu slutligen konung
Birgers bröllop var firadt, samlade marsken åter en väldig
flotta och seglade antagligen om våren 1300 för andra gången
öfver till Karelen. Han hvälfde inga mindre planer i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
