- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
48

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska eröfringens tidehvarf, 1157—1323 - 7. Fortsättning af Karelska kriget. Freden i Nöteborg 1323

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1313 och 1317 dylika tåg genom Nevan till kusterna af
Ladoga, och vid det förra af dessa tåg uppbrändes staden
Ladoga. Slutligen företogo ryssarne, för att i sin tur hämnas,
år 1313, ett väldigt härtåg ända till hjeitat af den finska
kyrkans område, kommo till Aura-ån (“Polnaja-reka“ = breda
floden), uppbrände Åbo stad och plundrade domkyrkan. Yid
samma tillfälle uppbrändes äfven Kustö biskopsgård i Piikis
socken, som just nyss blifvit färdig. Ett "sådant sätt att föra
krig åstadkom naturligtvis mycken skada å ömse sidor; men de
politiska följderna voro alldeles obetydliga.

Af mycket större vigt, ehuru endast bristfälligt kända,
äro de samtida händelserna på karelska sidan. Karelarne på
Ladogas vestra kuststräcka hade hittills varit Novgorods
bunds-förvandter och på sin höjd betalat något slags skatt för den
hjelp och det beskydd, hvaraf de kommo i åtnjutande. Men
sedan svenskarne uppbygt Yiborgs slott och härifrån sträfvade
att utbreda sitt välde öfver hela Karelen, ansåg äfven
Novgorod nödigt vara, att befästa sitt välde på dessa trakter.
Men medlet härtill var ej synnerligen klokt valdt. En rysk
magnat, Boris Konstant i novitsch, fick Karelen i förläning och
säges hafva svårt förtryckt och plägat befolkningen, så att*
denna sökte skydd hos Svenskarne. Emellertid började
Ryssarne allt mera tvifla på Karelarnes trohet och uppbygde ånyo
1310 Kexholms slott, och befästade det ännu starkare, än
förut. Men detta ’ökade blott än mer Karelarnes hat. De
bemägtigade sig slottet 1314, dödade ryssarne och kallade
Svenskarne i Viborg till hjelp. Emellertid hade en del af
Karelarne förblifvit trogna, och då från Novgorod en krigshär
anlände till deras hjelp, intogs slottet ånyo. Sålunda var då
Novgorods * välde i dessa nejder befästadt. År 1322 gjorde
väl Svenskarne ifrån Viborg ett nytt försök emot Kexholm,
men utan framgång. Lika fåfängt var Ryssarnes företag emot
Viborgs slott i Augusti samma år. Storfursten Juri
Daniélo-vitsch (Alexander Newskis sonson) anförde sjelf företaget, och
belägringen varade i fyra veckor. Men på denna sida förblef
Svenskarnes makt lika orubbad, som Ryssarnes uti Karelens
Ladoga-område.

Detta gjorde, att såväl Svenskar som Ryssar började
önska ett ordentligt fredslut, hvilket äfven slutligen genom
Hanseiternas bemedling kom till stånd i Nötéborg dm 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:22:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyfihist/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free