Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska eröfringens tidehvarf, 1157—1323 - 7. Fortsättning af Karelska kriget. Freden i Nöteborg 1323 - 8. Finlands nya politiska ställning. Österbottens kolonisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer och mer beträngda uti sin samfärdsel med Lappland.
Det var ej allenast Norge, som på detta sätt fråntog dem
det lappska området; äfven från Tavastland och Satakunta
hade på denna tid nybyggare nedslagit sina bopålar längs
Bottniska viken ända till Norra Österbotten, läggande dessa
trakter under Svenskarnes välde. En blick på den nya
politiska ställningen i Finland vid denna tid skall bidraga att
närmare belysa dessa förhållanden.
8. Finlands nya politiska stiillning-. Österbottens kolonisation.
Halftannat sekels strider hade slutligen bragt alla de
finska stammarne under kristendomen. Men de hade fått
betala denna fördel med förlusten af sin nationella
sjelfstän-dighet och nödgats gifva sig under främmande nationers
öfver-välde. Denna omständighet skulle dock icke till en början
varit så synnerligen förderflig för dem, om de blifvit förenade
till ett folk under ett och samma rike. Men nu voro de
fördelade på tre olika håll, och derför blef deras nationella
* t
utveckling och förkofran så mycket svårare. De sydliga stam-,
marne i Estland och Liffland hade kommit under tyska
rid-dames välde; de förut omtalade Svärdsriddame hade år 1237
förenat sig med de Tyska Marianerriddarne, hvilka samtidigt
med eld och svärd tvungo befolkningen i Preussen att antaga
kristendomen. Esternas nordliga område vid Finska viken
hörde då ännu under Danmark, men såldes redan år 1346
åt orden, hvars välde sålunda sträckte sig från Weichsels
mynning ända till Finska viken. De östliga stammarne åter
såväl i Bjarmaland, som i Ingcrmanland och Karelens
Ladoga-område hade kommit under Novgorod och gjordes genom sin
grekiska religion allt mer och mer främmande för sina öfriga
stamförvandter. Endast de till Finland inflyttade stammarne
hade genom den svenska eröfringen kommit i ett sådant läge,
att det gaf löfte om en nationel utveckling. På detta område
och från denna tid börjar i sjelfva verket Finska folkets
historia; ty dessförinnan gafs det endast finska stammar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
