Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Katolska tiden, 1323—1523 - Första Tidskiftet. Striden emellan konungamagten och aristokratin, 1323—1399 - Andra Tidskiftet. Förra hälften af unionstiden, till år 1470 - 4. Konung Erik af Pommern och biskop Magnus Tavast 1399—1438 - 5. Karl Knutssons tider, 1438—1470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungens sida, så att svenska rådet nödgades med någon
varsamhet söka finnarnes samtycke till sina sträfvanden. Vid
midsommar år 1436 gåfvo .derför drotset, marsken och
allmänna riksrådet i Stockholm tvenne bref om skatternas
nedsättande i Finland, såsom till belöning derför, att befolkningen
i “Österlanden “ hade lofvat troget foga sig i svenska rådets
regering “och ej taga eller annamma någon annan höfvitsman,
än den rådet dertill skulle sätta“. På detta sätt aflägsnades
äfven finska folket från Unionen och dess förening med Sverige
blef åter fastare knuten. Men häraf framgår likväl, att
finnarnes tänkesätt hade en viss vigt uti politikens vågskål, ehuru
de ej förmådde i hufvudsaken leda händelsernas gång. Ett
uppror, som omkring år 1438 upplågade i hela Öfre Satakunta
emot riksföreståndaren oeh rådet, ehuru det genom biskop
Magni kloka bemedling stillades, är visserligen endast
ofullständigt kändt, men tyckes i alla fall bevisa den finska
allmogens böjelse att ingripa i tidens förvecklingar. • ■
5. Karl Knutssons tider, 1438»—1470.
^ ’
Oenigheten1 i Sverige upphörde likväl ej med konung
Eriks förjagande; tvertom begynte nu de mägtige i landet
sinsemellan strida om regeringen. Högst bland dessa
regerings-lystna stod Karl Knutsson Bonde, hvilken genom sin
värdighet som marsk redan liade uppstigit till en inflytelserik
ståndpunkt i riket. Denne märklige man var vid denna tid knapt
trettio år gammal. Han var född år 1409 i Finland, der
såväl hans fader, som farfader (den förut nämnde Tord Bonde)
hadc innehaft vigtiga embeten. Hans ståtliga, ridderliga gestalt
i förening med hans milda sinnelag tillvann honom de högas
såväl som de lågas ynnest. Utrustad med dessa naturens och
lyckans gåfvor, beslöt han att bemägtiga sig regeringstömmarne
uteslutande för egen del, och var ej heller just synnerligen
samvetsgrann vid valet af sina medel härtill. Erik Puke, den
mördade Engelbrekts gamla stridskamrat, som begynte
motarbeta marskens planer, blef dömd till döden och halshögs.
Det gamla riksdrotset Krister Nilsson Wase åter, som hadc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
