Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Katolska tiden, 1323—1523 - Tredje Tidskiftet. Sturarnes tid och slutet af unionen, 1470—1523 - 10. Återblick på katolska tiden i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utöfva, så qvarstod dock den gamla seden ännu länge efter
det katolicismen blifvit afskaffad.
Den vetenskapliga och litterära verksamheten i vårt land
var ännu utomordentligt ringa. Om man undantager de bref
och skrifvelser, som biskoparne och embetSmännen utfärdade
i tjenstens angelägenheter, samt enskilda skrifvelser och
lagliga kontrakt, är det ej just mycket att säga om den öfriga
litteraturen. En ganska kort finsk biskopskrönika på latin och
några äfvenledes latinska psalmer och skolsång$r är allt, som
kan omnämnas på detta tidehvarf. En munk Johan Budde,
som i Nådendal i slutet af 15:de seklet till svenskan
öfver-satte några legender och andliga skrifter, var synbarligen svensk.
Öfverhufvud skrefvos brefven och skrifvelserna i Finland
antingen på latin eller svenska eller t. o. m. plattyska, och ehuru
det är troligt, att presterna enligt biskop Magnus Nilssons
förordning hade till pappers upptecknat de trosstycken, som skulle
uppläsas på finska i kyrkorna, så har dock icke en enda rad
finsk skrift från dessa tider blifvit bevarad. Deremot flödade
ännu runosångens källådror öfver folkets läppar, ej allenast i
östra Finland, utan äfven i de vestra landskapen. Runan om
St. Henrik, samt Ritvala-sångerna (afsjungna vid Helkafesten i
Sääksmäki pingsttiden) och den vackra dramatiska sången om
Klaus Kurki och Elina (biskop Arvid Kurkis fader och
stjuf-moder) äro alla författade på denna tid, ehuru först i senare
tider skriftligen upptecknade och tryckta. Den nyuppfunna
boktryckerikonsten begynte otvifvelaktigt utbreda sina alster
äfven till dessa trakter; men i Finland uppstod ej ännu på
långa tider något eget tryckeri. Abo biskopsstifts messbok
(Missale Aboense) trycktes år 1488 i Lybeck och
kyrkohandboken (Manuale Aboense) år 1522 i Sverige.
I allmänhet voro konsterna och de högre näringarna ännu
först i sin början. De helgonbilder och målningar, med hvilka
kyrkorna pryddes, lära föga någonsin varit infödda mästares
arbeten; ty ännu vid tidehvarfvets slut fans ej i Åbo en enda
skicklig målare, utan till Hemmings kanonisationsfest var man
tvungen att söka en sådan från Reval eller Stockholm. Yid
samma tid försökte de andliga herrarne i Åbo förgäfves att
locka till sig en läkare från Tyskland. I klostren idkades
dock ett slags läkekonst, äfvensom trädgårdsskötsel och några
finare handarbeten, hvaraf ännu i dag t. ex. Nådendals strumpor,
(e)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
