Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Katolska tiden, 1323—1523 - Tredje Tidskiftet. Sturarnes tid och slutet af unionen, 1470—1523 - 10. Återblick på katolska tiden i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tavasternas öfverflödiga utmarker åt nybyggare, men
synbarligen med alltför liten framgång. Till och med emellan sjelfva
hjertat af Tavastland och Savolaks befans på Magnus Tavasts
tid en 18 mils lång öde sträcka, hvarför biskopen i och för
sina visitationsresor lät uppbygga åt sig till nattläger en gård
i Wahvajärvi eller Juuritaipale (i n. v. Hirvensalmi socken).
Ännu på biskop Suurpääs tid voro några församlingar i de
östra delarne af landet så vidsträckta, att många socknebor
hade 14 mils väg till kyrkan, och mången besökte ej kyrkan
oftare än hvart tredje eller fjerde år; folksägen tillägger, att
barnen ej kunde befordras till dop, förrän de förmådde följa
sina föräldrar på skidor. Landets hela folkmängd på denna
tid har någon gång blifvit uppskattad till en half million; men
denna beräkning är nog osäker och summan förmodligen
anslagen alltför högt.
På yttre sidan af Finlands då varande gränser lågo de
norra och vestra kuststräckorna kring Ladoga, eller den delen
af Karelen, som genom freden i Köteborg hade blifvit tillerkänd
ryssarne. Om denna landsträckas öden och inre förhållanden
äro underrättelserna från denna tid i många hänseenden
ofullständiga; men några fakta böra dock nämnas i förbindelse
med de finska förhållandena. Medelpunkten för styrelsen var
naturligtvis Karelens gamla fäste, Korein eller Kexholms slott
(Käkisalmi), som till en stor del synes hafva varit uppfördt af
trä. Men såsom förut är nämndt,. hade Novgorod under långa *
tider lemnat såväl detta område som Ingermanland såsom län
åt lithauiska furstar, och dessa, eller deras högsta
befallnings-hafvande, bodde i Ingermanland på Nöteborg. Denna lithauiska
öfverhöghet, som synes varit mycket betungande, räckte, utan
att räkna mellantiderna, nästan ända till den tidpunkt, då hela
det novgorodska området och med detta äfven Karelen (år
1478) kom under sturfurstens af Moskva välde.
Hela Kexholms län var deladt i sju pogoster, och
befolkningen steg kanske till 50,000 personer; men genom stora
ryska kriget, som äfven för detta landskap var högst förderfligt,
synes folkmängden blifvit mycket förminskc.d. I de södra
delarne af landskapet voro jordegendomarne för det mesta
förlänade åt ryska “bojarbarn“, hvilka för dem g]orde rusttjenst
och af bönderna fingo tredjedelen af sädesafkastningen. I de
nordliga delarne af länet var jorden för det mesta de karelska
Finlands historia. QjgjfiZe(j foy MiCfOSOft i 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
