- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
120

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 1. Gustaf Vasas regering, 1523—1560; Reformationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åbo stift; raen biskopsinkomsterna uppburos ännu en gång af
Johan Westgöthe för kronans räkning. Först efter riksdagen
i Westerås ville konungen åter förse den finska kyrkan med
ett ordinarie öfverhufvud och utnämnde till biskop i Åbo
Martin Skytte, möjligen i öfverensstämmelse med kapitlets val.
Skytte var född af en gammal finsk adlig slägt och hade fått
sin uppfostran i Itaumo och Åbo klosterskolor, hvarefter han
hade flyttat till Sverige och blifvit dominikanermunk i Sigtuna.
Härifrån sändes han utrikes för att föröka sina kunskaper,
besökte Tyskland och Italien, och valdes efter sin återkomst
till klostrets prior, samt senare till dominikanernas superintendent
i de nordliga länderna. Ehuru Skytte sålunda på intet sätt
tillhörde reformationens män, synes konungen tagit i betraktande
hans milda och medgörliga sinnelag, och på grund deraf
bifallit till hans val. Han blef vigd i Strengnäs i början af år
1528 med fullständig katolsk högtidlighet; ordinationen
förrättades af biskop Peter i Westerås, hvilken sjelf hade blifvit
vigd i Pom, och uttryckligen förklarades, att den påfliga
bekräftelsen skulle efteråt utverkas åt Skytte. Söndringen med
katolska kyrkan var således ännu ej offentlig, och mången
åsyftade ej heller en sådan. Men redan följande år fick
reformationsverket genom kyrkomötet i Örebro ny fart, och
föreningen med katolska kyrkan blef nu bruten. Folkets
upplysning till ren, obemängd tro blef nu gudstjenstens hufvudsak,
och fastän katolicismens yttre ceremonier ännu lemnades att
qvarstå, så skulle åt dem gifvas en evangelisk betydelse. Detta
skonsamma förfarande, som bör räknas konungens kansler,
Laurentius Andrea, till förtjenst, öfverensstämde äfven
fullkomligt med Martin Skyttes fridsamma sinnelag. Småningom
upphörde den latinska messan och folkens språk, svenskan och
finskan, trädde i det främmande språkets ställe. Den öfriga
katolska ståten upphörde äfven naturligtvis redan af den orsak,
att kyrkans inkomster voro betydligt försinade. Af
biskopsinkomsterna nödgades Martin Skytte betala en omåttlig skatt
till kronans skattkammare, prebendena och de andliga
em-betena i Åbo indrogos det ena efter det andra och Kustö slott
nedrefs redan 1528, likasom till ett tecken, att hierarkin nu
var krossad. Föröfrigt verkstäldes hela denna stora förändring
så småningom och nästan liksom af sig sjelf. År 1540 voro

®

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:22:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyfihist/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free