Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 2. Gustaf Vasas regering, 1523—1560; de politiska förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1548, och Gustaf begynte just vid denna tid sjelf allt mer
och mer taga hand om Finlands angelägenheter.
Den tilltagande fiendtligheten med Ryssland var
isynnerhet förnämsta skälet, för hvars skull Gustafs uppmärksamhet
nu vändes emot Finland. Ar 1537 hade Björn Klasson till
Lepas och ett svenskt riksråd varit i Moskva för att stadfästa
den forna freden. Men de beständiga striderna emellan
gränsbefolkningarna störde friden emellan de båda rikena. Till och
med embetsmännen i gränsorterna voro understundom delaktiga
i befolkningens illbragder; sålunda hade t. ex. en slottsskrifvare
i Viborg jämte några andra tagit till vana att städja personer,
som stulo hästar ifrån Nöteborgs län, hvarefter det stulna
godset fördes till Kexholms län för att försäljas. Äfven
den obestämda; gränsen, i synnerhet i Savolaks och Österbotten,
gaf ständigt nya anledningar till oenighet, och Gustaf Vasa
var ingalunda villig att afstå ens det minsta område af sitt
rike. Då han (år 1544) fick kunskap om, att man från ryska
sidan hade inträngt till trakterna kring Uleåträsk, erhöll
lagmannen öfver Österbotten Jöns Knutsson till Laukko ett skarpt
tillrättavisningsbref, deri konungen förebrådde honom att han
och flere “låta allt sådant gå vind för våg och tala der ej
ett ord om, utan ligga de der och göda sig, likasom svin i
sin stia.u Gustaf å sin sida vidtog i denna sak kraftiga
åtgärder, i det han ombesörjde stadigvarande ^ nybyggare till de
omtvistade trakterna. Äfven i söder försökte ryssarne att vid
Systerbäck slå under sig en liten jordremsa, som äfven derför
kallades Riita-maa (det omtvistade landet), och längs hela
gränsen tilltogo de ömsesidiga plundringarna dag från dag,
isynnerhet genom ståthållarens i Novgorod stridslystnad. Man
kunde ej längre tvifla, att ju ett krig stod för dörren, och på
finska sidan vidtog man nu nödiga försvarsanstalter. Viborgs
slott och stad befästades ytterligare, vid Wuoksen bygdes ett
träfäste, och i närheten af Systerbäck uppfördes én förmur,
benämnd Kivennapa, hvaraf Hantula gränsförsamling sedermera
fick sitt namn (sv. Kivinäbb). Derjämte uppmanades adeln och
bönderna att rusta sig, och i December 1554 utnämndes båda
Hornarne, Henrik Klasson och Klas Kristerson, till
öfverfält-herrar i Finland.
I Januari 1555 framträngde en större rysk styrka till
yiborg, hvarest den i tre dagar försökte sina krafter emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
