Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 5. Johan III:s regering, 1568—1592
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stort tåg till trakten af Koporie, derifrån de framträngde djupt
in i Novgorods län. Men djup snö i förening med ovanligt
sträng köld tvingade dem att återvända, och på återvägen
fröso många till döds. Förbittrad öfver denna motgång
af-satte konungen Grip och sände Klas Fleming att leda kriget.
Nu rustade man sig till ett nytt tåg emot Novgorod. I
Augusti satte man sig i rörelse från Wiborg till trakterna af
Neva och förenade sig der med Arvid Stålarm, som hade
hemtat en annan afdelning svenska trupper från Estland och
under vägen slagit en ansenlig rysk här, som mötte honom.
Härifrån stäldes tåget mot söder, och Flemings trupper
an-ryckte ända till fyra mil från Novgorod. Men stora moras
skyddade Rysslands gamla moderstad, och dessutom torde
knapt Flemings fältherretalang varit så stor, att han mägtat med
ett dylikt företag. Efter att hafva förstört czarens saltsjuderier
i Nova-Rusa, samt härjat stora landsträckor i Pskowska
guver-nementet, återvände expeditionen i Oktober tillbaka till Narva.
Men detta beryktade tåg medförde likväl svåra följder för
Finland. En stor del af hären qvarblef öfver vintern på
est-ländska sidan och äfven de, som med Fleming återvände till
Finland, spriddes i slottsläger kring hela landet. Då inbröt
plötsligen i slutet af Januari 1592 en väldig rysk här ifrån
Ingermanland i Wiborgs län och stod äfven tvenne dygn
utanför slottet. Fiendernas hufvudändamål var likväl plundring
och ödeläggelse; derför flyttade de sitt läger till Lappvesi och
utsände derifrån ryttarskaror äfven till de andra landskapen.
Innan Klas Fleming fick sin krigshär samlad och fienderna
fördrifna, hade redan en omätlig skada hunnit ske.
Härunder hade äfven skarpa strider pågått i Karelen och
Österbottens nordliga trakter. På Ladoga hade från hvardera
sidan flere tåg blifvit gjorda; men isynnerhet i Österbotten
hade kriget rasat häftigare än någonsin. Peter Bagge, som
vid denna tid var styresman öfver Österbotten, lät ånyo
uppbygga Uleåborgs slott år 1590, och krigsfolk samlades såväl
från Österbotten, som från svenska sidan. Österbottniska
allmogen, som på dessa tider tillräckligt hade ådagalagt sin
krigiska duglighet, erhöll samma år af konungen full frihet från
hästfolkets slottsläger, men åtogo sig i dess ställe att uppsätta och
underhålla två fanor eget fotfolk och dessutom vid behof man
ur huset tåga emot fienden. Krigsifvern var i sjelfva’ verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
