Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 6. Klubbekrigets tider, 1592—1600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i slottet befintliga adelsdamer, deribland Stålarms och Axel
Kurkis husfruar samt i främsta rummet den aflidne marskens
enka, Ebba Stenbock och hennes döttrar, visade ett modigt
och fast sinnelag och brydde sig icke om att i enlighet med
hertigens anbud fritt aflägsna sig från slottet. Men det lägre
krigsfolket var i hög grad opålitligt och öfvergick hvarje natt
hoptals till hertigen, så att slutligen. af 80 artillerister endast
tvenne voro qvar. Deras hemlige uppviglare var en i den
aflidne marskens familj vistande student från Sverige vid namn
Daniel Hjort. Under sådana omständigheter nödgades slottets
besättning slutligen skrida till uppgifning, den 30 September.
Soldaterna ingingo i hertigens tjenst; men befälet och
qvin-norna sändes alla fängslade till Sverige. Klas Flemings lik,
som hittills hade stått i slottskapellet, fördes till Pargas kyrka
för att begrafvas.
Efter Abo slotts kapitulation utfärdade hertigen ett långt
öppet bref till Finlands allmoge. Detta bref, som är dateradt
“Suomen Turusta“ (det finska Åbo) den 2 Oktober, är den
första regeringspublikation, som blifvit utfärdad på finska
språket. Det uttalar hertigens försäkran, att då konungen
finge riktig kännedom om de affälliga finska befälhafvarnes
uppförande, skulle äfven, han, som till sitt sinnelag var “en
mild och dygderik’ konung“, otvifvelaktigt näpsa och lagligen
bestraffa dem. Att hertigen likväl ej längre hyste så goda
tankar om Sigismund, som han för den finska allmogen låtit
påskina, framgår ur de oförtäckta ord, han samtidigt skref till
konungen sjelf, i det han förkunnade honom, att “om ej Ers
kunglig majestät ställer detta rikes förvaltning på en bättre
fot, så vilja vi ej vara en slik styrelses underdånige“. Äfven
Arvid Stålarm och många andra finska herrar begynte nu
misstro Sigismunds afsigter rörande religionen. De flesta af
dem undvekö dock en förlikning med hertigen. Endast
Kankas-Hornarne och Wilnäs-Flemingarne (Herinanssönerne), hvilka sedan
gammalt varit i osäraja med den aflidne marsken och ej heller
för det närvarande innehade något embete, kommo på Karls
befallning till Åbo för att tillhandagå med sina råd. Klas
Hermansson, eller den s. k. “unge Klas Fleming“, utnämndes
till ståthållare öfver Åbo slott, och derefter seglade hertigen i
slutet af Oktober tillbaka till Sverige, medförande såsom byte
alla i Åbo befintliga krigsskepp och slottets kanoner. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
