Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 7. Karl IX:s regering och Jakob de la Gardie’s krig, 1600—1617
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras aflöning och åligganden. Många af dessa bestämningar
förefunnos väl redan af gammalt, men erhöllo nu genom Karl
ny och verksammare kraft; ty med “kronotjufvar“ var det
hans vana att göra processen kort — och det aflopp sällan
med mindre än galgen.
Från Björneborg fortsatte hertigen jämte sin familj färden
norrut. Det var först hans afsigt att äfven besöka Tavastland
och Savolaks, för att särskildt undersöka förhållandena i dessa
landskap. Men rikets allmänna angelägenheter återkallade
honom redan till Sverige. Han beslöt då att fara rundt
omkring Bottniska viken, en väg, som ännu ingen svensk regent
före honom hade färdats. Färden skedde med all
skyndsamhet genom Korsholm längs kusten af Österbotten, så att
hertigen redan innan Februari månads slut hade lemnat finska
gränsen bakom sig. Men äfven under denna påskyndade färd
fick han tid att underrätta sig om dessa trakters tillstånd och
behof. Många åtgärder från de nästföljande tiderna bevisa
tillräckligt, huru mångsidigt Karl hade satt sig in i Finlands
egendomliga förhållanden, och lämpligast torde vara att redan
på detta ställe framhålla de förnämsta exemplen, i sammanhang
med Karls resa. Sålunda grundlades på Karls befallning
Österbottens första städer, nämligen Uleåborg (Oulu) 1605 och
Mustasaari eller Vasa 1606 (privilegierna och Vasanamnet 1611). Dessa
båda förlädes på sådana orter, som redan af gammalt voro vigtiga
genom sin handel eller sina befästningar. Men samtidigt begynte
man uppföra ett nytt slott till detta landskaps försvar emot
rys-sarne; det var Kajana fäste, i hvars skydd trakterna kring
Uleåträsk åter befolkades. Ortens namn var förut Wuokenkoski;
men af det forna “kven-“ (kainu-) namnet gjordes nu den officiella
formen “Kajana“. Yid samma tid begyntes vid Finlands södra
gräns ett annat, ännu vigtigare företag, hvars verkställande
var påtänkt redan hundra år tidigare. Yi hafva i det
föregående nämnt, att den ryktbare Erik Thuresson Bjelke vid
slutet af medeltiden tänkte förena Saimas" fjärdar med
Viborg-ska viken. Äfven Pontus de la Gardie säges en gång
upptagit denna plan, hvarför äfven de ännu synliga spåren efter
gräfningarna i allmogens mun bära namnet “Pontuksen
kai-vannot“ (“Pontus’ kanaler“). Nu fick år 1607 den gamle
amiralen Bengt Sörensson Juusten befallning att låta gräfva
en kanal från Juustila till Lappvesi, så att man med fartyg
Finlands historia. ’ 13
Digitize by Micr sofi @
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
