Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 7. Karl IX:s regering och Jakob de la Gardie’s krig, 1600—1617
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väntade att hans verk skulle fullbordas; “han skall göra det“
(ille faciet) plägade den gamle konungen säga. Men den finska
bonden såg i Karl en vän och välgörare, hvars like man aldrig
haft, och det vackra tillnamnet “hyvä kuningas“ (den gode
konungen) har han fått behålla såsom ett everldeligt minne af
folkets kärlek. Adeln har uttryckt samma tanke, ehuru med
andra ord och från en annan ståndpunkt; den kallade honom
“bondekonung". Man behöfver knapt nämna, att sistnämnda •
stånd för sin egen del ej var rätt tillfreds med Karls regering.
Den Ömsesidiga misstron skingrades aldrig, och Karl faststälde
aldrig de adliga privilegierna till detta stånds fulla belåtenhet.
Äfven i fråga om förläningar gjorde Karl inskränkningar, hvilka
ej kunde vara angenäma för adeln. Vid riksdagen i
Norrköping bestämdes, att framtida förläningar af jordegendom skulle
förlora sin kraft vid gifvarens död, om ej den nye konungen
ville ånyo bekräfta dem. Deremot synes Karl afvika från sina
demokratiska grundsatser, då han begynte tillskapa en ny
Tcnap-aclel, grundad på rusttjenst. Redan 1602 fingo 92 bönder i
Jääskis sina lägenheter befriade från alla ntskylder, emedan de
på egen bekostnad tjenstgjorde vid rytterifanan, och år 1606
måste Karl lofva såväl skattefrihet, som adlig sköld och vapen
åt en hvar, som åtog sig att till fot eller häst tjenstgöra emot
landets fiender. På detta sätt begynte förgångna tiders
olägenheter åter inställa sig. I detta likasom i inånga andra fall
voro missförhållandena alltför djupt rotade, att ens Karls
kraftfulla hand skulle förmått fullständigt utplåna dem, och
dessutom förderfvade det beständiga krigsoväsendet äfven de bästa
afsigter. Det vore derför en villfarelse, om vi skulle anse
Karl IX:s regering såsom en for Finland eller ens för detta
(ands allmoge utomordentligt lycklig tid; ty sakförhållandena
bekräfta på intet sätt en sådan uppfattning. De tunga
skatterna och mangahanda lidanden drefvo vid denna tid en stor
mängd finnar i landsflykt till främmande länder; många begåfvo
sig till Ryssland, andra till Sverige eller annorstädes. I
sistnämnda land hade kanske redan på klubbekrigets tider
nybyggare begynt nedsätta sig i Vermlands skogar; deras antal
ökades nu beständigt, och andra åter tiyttade dels till
Gestrik-land, dels till öfriga angränsande landskap, dels åter till Norge.
Kriget mot Polen hade under tiden gått ganska olyckligt. ’
Om sommaren 1605 förde Karl sin krigshär sjövägen till Liff-
Digittz d by rr^scf C *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
