Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 1. Finlands inre förvaltning under Gustaf II Adolfs regering, 1611—1632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våldsamhet och hans befallningar skärptes med hård
hänsynslöshet. Om en andlig uteblef från de årliga synoderna, skulle
han mista sitt embete; om en församlingsmedlem tre söndagar
å rad försummade gudstjensten, skulle han utstå kyrkoplikt
och böta 3 daler; om han före kyrkogången åt eller drack,
skulle han böta 1 daler, o. s. v. Att Rothovii hänsynslösa
förfarande framkallade mycket missnöje, framgår bland annat
deraf, att Nils Bjelke måste utgifva en särskild förordning
såsom rättesnöre för kapitlet, emedan flere andliga hade klagat,
att de blifvit dömda utan laglig undersökning. Deremot var
biskopen å sin sida högeligen förbittrad på finnarne och
tad-lade dem strängt i sina privatbref, likasom äfven i sina
offentliga predikningar. Huruvida han under sin tjenstetid småningom
lärde sig finska språket, känna vi ej med säkerhet; men att
han till sitt sinne förblef stocksvensk, har man af många
exempel anledning att förmoda. Ännu under hans sista
lef-nadsår klagade skolungdomen i Åbo, att han ständigt mera
gynnade de svenska eleverna än de finska. Donna partiskhet,
som genomlyser öfver allt i biskop Rothovii handlingssätt,
förringade i väsentlig mon den välsignelse, hans verk eljes skulle
medfört. Det erkännande måste man likväl gifva åt honom,
att han oaktadt all sin stela protestantism var en ifrig vän
och befordrare af upplysningen.
I det östliga biskopsstiftet voro förhållandena i många
afseenden olika, men förvaltningen bedrefs afgjordt mildare.
Då biskop Elimaeus dött i Yiborg år 1629, begärde Rothovius,
att äfven detta stift skulle anförtros åt hans förvaltning,
förmenande, att han “på ett enda år der skulle uträtta mera,
än som förut på flere år kommit till stånd.“ Denna begäran
blef dock lemnad utan afseende, och biskopsstolen i Viborg
besattes en -tid bortåt med finske män (Carelius och
Melarto-paeus). Det svåraste uti deras uppgift var missionsverket,
som anförtroddes dem uti de kort förut eröfrade landskapen
Kexholms län och Ingermanland, hvilkas innevånare från äldsta
tider tillhört grekiska kyrkan och för öfrigt voro föga
framskridna i civilisation. De reformatoriska bemödanden regeringen
gjorde i och för dessa trakter, voro dels af andlig, dels af
verldslig natur, men stodo i nära gemenskap med hvarandra
och påkallade lika uppmärksamhet. Efter fredsslutet
öfver-lemnades till- en början båda landskapen såsom län på sex år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
