Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 1. Finlands inre förvaltning under Gustaf II Adolfs regering, 1611—1632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt Jakob de la Gardie, som hadc användt stora kostnader på
deras eröfring och otvifvelaktigt bäst kände dessa länders
egendomliga förhållanden. Samtidigt (1(318) skickades enkom
en undersökningskomission till Kexholms län, der de skilda
kommunerna (t. ex. pogosterna Ilomants och Ivides) lågo i
öppen fejd med hvarandra och öfver hufvud alla
kulturförhållanden vo.ro sönderslitna. I Ingermanland voro förhållandena
så tillvida något olika, att en stor del af befolkningen
öfver-flyttat till ryska sidan, och man måste derför sörja för, att
lahdet åter skulle blifva befolkadt. I denna afsigt bortgaf
man derstädes en mängd förläningar med vilkor, att de öde
gårdarnc åter skulle upptagas till odling. Flere bojarslägter
(deribland Aminoff, Apolloff, Peresvetoff-Morath och andra)
blefvo på detta sätt fästade vid det svenska riket; men
der-jämte nedsatte sig i dessa trakter en mängd främmande
kolonister, sliväl från Finland, som från andra orter. Öfver hufvud
var Ingermanland vid denna tid Sveriges Sibirien, d. ä. den
trakt, dit uppviglare .och grofva förbrytare blefvo deporterade;
t. o. m. de högre - embetsmännen i Ingermanland ansågos af
den svenska aristokratien på .sätt och vis såsom förvista, ehuru
man å andra, sidan fordrade af dem stor erfarenhet och mycken
insigt. Största bekymren åstadkommo de religiösa förhållandena,
ty befolkningen var just genom sin tro fästad vid Ryssland,
och man ansåg de grekiska andlige, som erhöllo sin ordination
af metropoliten i Novgorod, för högst farliga. Flere gånger
hadc regeringen haft för afsigt, att bland dess egna undersåtar
af grekiska bekännelsen utvälja en lämplig man och sända
honom till Konstantinopel, för att af patriarken derstädes beredas
och invigas till grekisk biskop för dessa länder. Denna plan
blef dock aldrig fullföljd; hufvudändamålet var nämligen att
omvända befolkningen till lutherdomen. För detta ändamål
skulle biskoparne i Viborg tillförordna dertill lämpliga lutherska
prester, hvilka med mildhet och saktmod skulle undervisa folket
i den lutherska läran, och åt de grekiska presterna utlofvadcs
belöningar, om de ville lära sig den lutherska katekesen, och
för deras skull trycktes i Stockholm lutherska böcker på finska
språket med ryska typer. Å andra sidan lemnades de grekiska
institutionerna i det tillstånd af förfall, hvari kriget hade
försatt dem. Alla kloster t. ex. voro förstörda och år 1625
öfverlemnade regeringen ön Walamo åt en privat man i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
