- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
225

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 2. Det stora tyska kriget, 1630—1648

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skuldran. Samtidigt utförde Åke Tott, herre till Liuksiala,
som konungen kallade sin “snöplog", emedan han användes att
åt de öfriga rensa vägen från fiender, med sina finska ryttare
underverk af tapperhet. Största delen af finska hären var nu
förlagd i Liffland, der De la Gardie och Gustaf Horn förde
befälet. Konungen var ej riktigt belåten med herr Jakobs

långsamma sätt. Horn deremot, hvilken år 1626 slog
polac-karne vid Wolmar och äfven de följande åren ddagalade en
utomordentlig duglighet och vaksamhet, steg derigenom allt
mer och mer i konungens gunst. En vidsträckt
krigsskådeplats började emellertid öppna sig för de svenska vapnen, och
polska kriget nalkades sitt slut. Om hösten 1629 afslöts
genom Frankrikes och Englands bemedling ett sexårigt
vapenstillestånd i Altmark i Preussen, hvarvid Liffland och en del
af preussiska kusten tillföll Sverige. Följande år begynte
Gustaf Adolf sitt segertåg’ i Tyskland, hvarom vi snart
utförligare skola tala.

Kriget i Liffland och Preussen var både för befäl och
manskap en förträfflig skola och förtjenar derför en närmare
uppmärksamhet. Taktik och ordning, beväpning och manstukt,
hvarigenom sedermera den svenska hären blef berömd i Europa,
hade här utvecklat sig under den snillrike och företagsamme
unge hjeltekonungens ledning. Sveriges krigsmagt hade på
dessa tider varit i ständigt tilltagande och uppgick under
preussiska kriget till omkring 50,000 man, af hvilka nära en
fjerdedel utgjordes af legotrupper, en annan fjerdedel af finnar
och hälften af svenskar. Fotfolket var indeladt i regementen.
(1,200 man) och kompanier (150 man) och redan fullständigt
försedt med musköter; endast bland det finska manskapet
om-nämnes ännu år 1627 äfven bågskyttar. Det är
anmärkningsvärd t, att finnarne tyckas hafva haft en .synnerlig fallenhet för
rytteritjenst; ty Finlands 24 ryttarekompanier (3,000 man) voro
i förhållande till fotfolket vida starkare än det svenska rytteriet.
De årliga soldatutskrifningarna begynte dock redan blifva ganska
tryckande, och en klagan öfver befolkningens aftagande
förspordes allmänt. Öfver hufvud taget gåfvo sig finnarne högst
ogerna till den aflägsna krigstjensten, der ofta nog brist och
umbäranden samt sjukdomar voro tapperhetens enda belöning,
och derför sökte männen ofta nog sin tillflykt i skogarne, när
en rekrytutskrifning skulle försiggå. Men då de en gång

Finlands historia. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free