Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 2. Det stora tyska kriget, 1630—1648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej svenskheten redan hade begynt inkränkta ett så ansenligt
rum i Finlands inre förhållanden.
Krigets inflytande på Finlands inre tillstånd var
naturligtvis ej på långt när så förderfligt, som i forna tider, då
förödelsen ofta nådde landets egna bygder. Den största tungan
var utskrifningen af krigsfolk. Huru denna nästan årligen
återkommande rekrytering fruktades, framgår mer än nog ur
denna tids aktstycken. År 1635 skref rådet till kanslern, som
då ännu vistades i Tyskland, att till följd af utskrifningarna och
de dyra tiderna befolkningen i Viborgs län och Ingermanland
i tusental hade flytt öfver gränsen. I allmänhet var det äfven
vanligt, att folket helt och hållet försvann vid tiden för
utskrifningen, och att de utskrifne männen måste sättas bakom
lås och bom, till dess de kunde transporteras öfver hafvet.
Men äfven det oaktadt voro stora hopar på rymmarefot, så
att understundom jämte den egentliga krigsstyrkan räknades
5,000 man “ovissa“. Det var ej fruktan för död och faror,
som var orsaken härtill, utan hemmets och’ fosterlandets
mägtiga band. Det fans exempel uppå, att de ifrån det
af-lägsna Tyskland rymde tillbaka till sitt hem, en färd, under
hvilken naturligtvis ’ vida flere besvär och faror väntade
flyktingen än i sjelfva kriget. För att undvika de olägenheter,
som åtföljde utskrifningen, försökte regeringen förmå folket att
uppställa ett bestämdt antal soldater, och år 1630 kom en
dylik öfverenskommelse till stånd i Viborgs län och Savolaks.
Men de öfriga landskapen gingo ännu icke in på en dylik
ordnad värnepligt.
Krigets politiska och sociala följder för Finland kunna
först längre fram tagas i betraktande. Det är s naturligt, att
fredens värf icke riktigt kunde förkofras under sådana tider,
då kriget var den vigtigaste uppgiften. Men å andra sidan
medförde otvifvelaktigt de segerrika krigsbragderna ökad kraft
och energi äfven i öfriga. företag. Af krigsbytet åter tyckes
ej någon betydlig del,. kommit Finland till godo. Dessa
ståtliga palats, som vid denna tid uppfördes i Sverige med de
från Tyskland röfvade skatterna, fick Finland aldrig skåda,
och på samma sätt gingo äfven de vetenskapliga och
konstskatterna för det mesta till Sverige. Kyrkornas prydnader
ökades kanhända, och Åbo nya universitet fick sitt första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
