Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 3. Pehr Brahes styrelse i Finland och drottning Kristinas tid, 1632—1654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maren 1639 gjorde han sin fjerde resa, hvilken är den
anmärkningsvärdaste af dem alla, emedan det var första gången någon
högre embetsman -sommartiden så fullständigt undersökt landet.
Grefven for nämligen först från Åbo sjövägen till Helsingfors,
derifrån landvägen till Tavastehus och Nyslott, derifrån färden
fortsattes längs öfra Karelens vattendrag ända till ryska
området. Från Karelen for Brahe till Kajana, passerade i båt
öfver Uleåträsk samt nedför elfven till Uleåborg och återvände
slutligen genom södra Österbotten och Satakunta till Åbo.
Sedan han om hösten uppehållit sig någon tid på Åland,
besökte han, åtföljd af sin husfru, Ingermanland (hvarest Brahes
svåger, Bengt Bengtsson Oxenstjerna, var generalguvernör), och
härifrån stäldes återfärden öfver Kexholm, Nyslott, Idensalmi,
Rautalampi och Ruovesi. I hela landet fans det sålunda ej
någon trakt, som grefve Brahe ej hade besökt, och på några
ställen hade han varit flere gånger.’ Huru många
missförhållanden under dessa resor på ort och ställe afhjelptes, är lättare
att föreställa sig, än att uppräkna. Då de faststälda tre åren
nu voro tilländalupna och grefven återvände från Åbo till
Stockholm den 7 Augusti 1640, kunde han med fullt skäl
uttala sin mening, att likasom han sjelf fattat behag för Finland,
var äfven Finland till fullo * tillfredsstäldt med honom. Följande
år blef han riksdrots, och kunde nu som medlem af
regeringen fortsätta sina omsorger om Finlands väl.
Det betydelsefullaste resultatet af Pehr Brahes
verksamhet i Finland var utan tvifvel grundläggandet af Åbo akademi.
Redan Gustaf Adolf hade umgåtts med tanken att förse
Finland med en egen högskola, och då hans tidiga död hindrade
planens verkställande, hade kanslern Oxenstjerna ett par gånger
föreslagit i rådet, att det Universitet, som år 1632 blifvit
grundlagt i Dorpat, men der ej syntes motsvara sin
bestämmelse, borde flyttas till Åbo. Men man ville ogerna rubba
något af den store konungens verk, och Finland skulle kanske
länge nog fått sakna ett högsta lärdomssäte, om ej Brahes
utomordentliga intresse och ihärdighet hade påskyndat frågans
afgörande. Dorpats universitet fick väl förblifva i fred, men
en likadan institution grundlades nu i Åbo genom
förmyndareregeringens bref af den 26 Mars 1640. Professorernas antal
var likasom i Dorpat endast 11, nämligen 3 i teologiska, 6 i
filosofiska, 1 i medicinska och 1 i juridiska’ fakulteten. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
