Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 4. Karl X Gustafs regeringstid, 1654—1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och alla herremän, hvilka ej hunnit undkomma, dödades eller
fängslades. Förskräckelsen i de finska gränsmarkerna var så
mycket större, som ,det ej fans nästan någon militär. “Ville
Gud, att jag hade 1,000 goda ryttare,“ skref från Narva Gustaf
Evertsson Horn till konungen, “men nu måste jag med sorg
och förtret låta ryssarne göra hvad de vilja. “ Hans ovilja
var så mycket bittrare, som för tillfället öfver fyratusen af det
berömda finska rytteriet kämpade på främmande slagfält och
af hela finska armén, hvars antal nu uppgick till inemot 20,000
man, knapt någonting var qvarlemnadt till fosterjordens försvar.
Med skäl fruktade man, att hela Finland skulle råka i
fiendernas händer, isynnerhet som Leijonhufvud ännu dröjde i
Liffland. Men emellertid grepo tjenstemännen på ort och ställe
samt sjelfva befolkningen med stor ifver till nödiga
försvarsåtgärder. I hvarje landskap tågade man ur huset under
lands-höfdingens befäl till länets gräns, och de få i landet
qvarlem-nade soldaterna kallades tillsamman. Landshöfdingen i Viborg,
Axel Stålarm, hadc nyss aflidit; men öfverste Burmeister
öfver-tog befälet i staden, hvars innevånare med patriotiskt mod
beslöto göra fienden motstånd. Till och med skolgossarne och
gymnasisterne grepo till vapen och gjorde under fyra veckor
vakt på stadens murar, omvexlande med borgerskapet. I slutet
af Juni utsände Burmeister en mindre afdelning, som öfverrumplade
lägret i Taipale och förskingrade dervarande fiender. Då den
närmaste faran sålunda var undanröjd, afskedades skolungdomen
med mycket tacksägelser från sin krigstjenst; men tretton
ynglingar emottogo de officersfullmagter, som erbjödos dem.
Samtidigt hade ryssarne natten emellan den 2 och 3 Juli
med lodjor ankommit till Kexholm, der. de landstego och
började belägra slottet. Slottets besättning bestod af eudast 190
man; men dess manhaftige kommendant, den finske kaptenen
Olof Bengtsson (han var ej af adlig slägt och hade ej heller
något tillnamn), svarade med krut och bly på fiendens
uppfordringar, och en rysk truppafdelning, som lägrat sig på
Kalliosaari holme, nedgjordes eller tillfångatogs under ett nattligt
utfall. Belägringen fortsattes dock med all ifver under
ledning af den ryske befälhafvaren Michael Puschkin. Burmeister
försökte att från Viborg komma de belägrade till undsättning.
Han förde med sig 150 ryttare, 200 dragoner och 800 i
kompanier fördelade bönder. Ryssarne hade åter bemägtigat sig
Digitiz d by MFcrosoi\<)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
