- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
270

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 4. Karl X Gustafs regeringstid, 1654—1660

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karl X:s korta regering var, ehuru den ej förändrade
Finlands gränser, likväl i afseende å sina politiska följder
vigtigare, än man vid första ögonkastet skulle förmoda. Om
krigets ödeläggelse och andra detsamma åtföljande lidanden
skola vi icke vidare tala. Der kriget hade gått fram,
isynnerhet i Ingermanland, men äfven i Kexholms län, hade för
det mesta den ringa odling, som föregående årtionden hade
åstadkommit, blifvit utrotad. Men en vigtig följd af den
öfver-ståndna striden var, att de nationella förhållandena i dessa
trakter antogo en alldeles ny gestaltning. De grekisk-katolska
innevånarne. hade hittills gjort det ihärdigaste motstånd emot
alla sammansmältningsförsök och i sjelfva kriget på allt
sätt understödt fienderna. De träffades nu af de öfrige
fin-narnes skoningslösa hämnd, och till och med sådana män, som
Gustaf Evertsson Horn, ansågo det enda, man kunde göra, vara
att helt och hållet förjaga dem ur riket. Regeringen följde
väl icke denna radikala utväg, utan vidtog allt allvarsammare
åtgärder till deras omvändelse, och följden deraf blef nästan
den samma; ty ensamt från Kexholms län sägas öfver
fyratusen familjer hafva utflyttat. I deras ställe kommo småningom
nya inbyggare från Savolaks, Tavastland och öfriga finska
landskap. Uti Ingermanland försiggick denna flyttning icke lika hastigt
och lika fullständigt. Efter kriget hade en stor del
grekiskkatolska ingrer återkommit till sina boningsplatser, och den
kyrkliga reorganisationen gick trögt. Först då professorn i
Åbo Johan Gezelius d. y. utnämndes till superintendent i Narva
(1681—1689), begynte man äfven derstädes med ifver, ehuru
ej med full framgång, arbeta på de främmande trosförvandtemas
omvändelse. Men Kexholms län var nu oupplösligt förenad t
med den finska nationaliteten, från hvilken förening de
kommande tidernas politiska omstörtningar ej förmådde skilja
detsamma. Ännu större förändringar i Finlands nationella gränser
skulle Karl X:s regering kunnat åvägabringa, om han för sina
öfriga planer hade gifvit sig tid att använda sina segerrika
vapen till detta lands fromma. En tanke att utvidga Finlands
östra gränser till Onega och Hvita hafvet synes väl någon gång
uppstått i hans. företagsamma sinne, och ännu sex år efter
hans död var denna plan vid lif inom den svenska regeringen.
Men rikets yttre angelägenheter begynte redan erhålla ett
alldeles förändradt utseende, och det är att märka, att just

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free