Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 5. En blick på det finska samhället vid midten af 17:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om, att ej blott yttre band fäste dem vid det svenska riket.
Det synes i sjelfva verket klarligen, att den tidens finnar ansågo
sin förening med Sverige vara en utomordentlig fördel för dem,
hvars åtnjutande de af alla krafter önskade vedergälla. De
båda folkens förhållande till hvarandra var likasom tvenne
bröders cndrägtiga samboende i ett gemensamt hem, hvarest
båda hade lika mycket att säga, men husbondeväldet
handhades i den äldres namn. “Vi äro ej såsom trälar, utan
såsom medlemmar förenade med Sveriges rike,“ sade karelaren
JBartholdus Lakmannus i Viborg i sitt loftal till Karl Gustafs
ära, och han tilläde derutöfver följande märkliga ord: “Medges
måste, att Sverige i många afseenden icke kan känna
för-monerna och den gemensamma nyttan af detta förbund; men
man bör allvarligen bedja Gud, att det ömsesidiga förtroendet,
den ömsesidiga kärleken och välviljan städse må förökas, så
att fäderneslandets säkerhet och hela statens välfärd dag för
dag förnyas och tillväxer."
En inverkan af Sveriges stigande magt var likväl den,
att Finlands mest framstående män och ätter nu allt mer och
mer drogos bort från det atiägsna fäderneslandet, hvilket nu
mera sällan erbjöd dem ett lämpligt verksamhetsfält. Finlands
ryktbaraste man på denna tid, Gustaf Adolfs “högra hand“,
Gustaf Karlsson Hom (f 1657), likaså berömd fältherre som
menniska, och hans jämnlike i krigiskt rykte, Arvid Wittenberg
(f 1657), användes båda i det stora krigets värf fjerran borta
från Finlands gränser. Äfven flere andra följde samma spår,
bland dem friherre Fabian Berends, hvilken anförde finska
dragonerna under Karl X:s fälttåg. Några åter, såsom Klas
och Herman Fleming, Lorentz Creutz m. fl. hade fått sin plats
vid Sveriges regeringsärender eller användes endast tidtals i
och för Finlands angelägenheter. Bland antalet af de få,
hvilkas skicklighet och krafter direkte kommo deras
fädernesland till godo, var presidenten Johan Kurck (f 1652), Finlands
rikaste man och föröfrigt berömd såväl för sin lärdom som
särskildt för sin noggranna kännedom i finska språket. Äfven
den sistnämndes måg, Gustaf Fvertsson Horn, hade någon tid
fatt leda Finlands försvar under kriget med Ryssland. Men
det vanligaste var, att Finlands högre embeten besattes med
främmande män, under det att landets egen adel användes på
andra håll; likaså fördelades äfven förläningarna, såsom vi i
Finlands historia. 18
Digitizeo (b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
