- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
274

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 5. En blick på det finska samhället vid midten af 17:de seklet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det föregående hafva sett, sålunda att största delen af Finlands
grefve- och friherreskap tillföllo främlingar, hvilka åter läto
dem skötas af främmande förvaltare. I allt detta få vi väl
icke se något slags öfverlagd afsigt från den svenska
regeringens sida, men verkan häraf var likväl tydlig. Finlands
nationella kraft försvagades derigenom och begynte råka i
trångmål under det påträngande främmande elementet.

Följderna af dessa förhållanden trädde likväl först
småningom och under de följande tiderna närmare i dagen; ty
den finska nationalkänslan var på denna tid ännu någorlunda
stark. Det föll då ännu icke någon in, att Finlands män

skulle varit svenskar; namnet “finska nationen” var så att
säga ett stående officielt uttryck såväl i hären, som samhället,
och till och med Finlands adliga ätter, hvilka dock
otvifvel-aktigt voro mer försvenskade än de öfriga samhällsklasserna,
voro såväl efter egen som andras uppfattning en “finsk adel”.
Det är utom allt tvifvel, att just finnarnes krigiska
hjelte-bragder ånyo betydligt hade höjt deras nationella anseende
och sjelfkänsla. “Svenskar, Finnar, Tyskar” voro de tre
af-delningar af armén, dem hertigen af Weimar på Lutzens
slagfält uppmanade att hämnas konungens död; emellan dessa tre
delades äfven interimsöfverbefälet efter Banérs död. I
förhållandena hemma i riket giorde sig samma uppfattning gällande.
Det var’ett “förbund”, som förenade storfurstendömet Finland
med Sverige; benämningen “bröder och kamrater” begagnades
för att ådagalägga finnarnes ställning i riket, och regeringen
omnämnde aldrig, hvarken nu eller framdeles, Finland i bredd
med de svenska landskapen; tvertom sades det i
förordnin-garne: “Sverige, Finland och de under dem lydande landskap.”
Att på dessa tider en myckenhet svenskar inkommo i landet,
hafva vi i det föregående sett; äfven universitetets
grundläggande hade förökat deras antal. Men förhållandena i Finland
voro ännu så egendomliga, att dessa mycket väl märkte sig
hafva kommit såsom främlingar till ett främmande land.
Professor Michael Wexionius hélsade Finlands hjeltemodiga folk
med ett latinskt helsningspoem, i hvilket han sade sig väl
såsom en främling, en född göth, hafva ankommit till detta
land, men önskade nu att blifva upptagen i den finska
nationaliteten *. För öfrigt gåfvo utan tvifvel inrättandet af ett

* »–––-patriota futurus––-Gothus licet ortu, sim modo Fenuo.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free