Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 5. En blick på det finska samhället vid midten af 17:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eget universitet samt öfverhufvud Pehr Brahes verksamhet i
detta land ett nytt stöd åt Finlands sjelfständighetskänsla;
det finska fosterlandet hadc i Abo fått en medelpunkt såväl
för det intellektuella lifvet, som för administrationen, och denna
stad kallades i sjelfva verket Finlands hufvudstad (metropolis).
Det finnes exempel på, att finnarnes stigande nationalkänsla
framkallade bekymmer hos de styrande i Sverige. Då Hardik
Speitz, en f. d. lagläsare från Tavastland, år 1642 lät trycka
en finsk öfversättning af Gustaf Adolfs krigsartiklar, “till nytta
för sitt fädernesland och eget folk“ (såsom det står på
titelbladet), sägande sig hafva ömkan med de finska krigarnes
ställning, då de utan att förstå lagen likväl voro hemfallna åt ,
hela dess stränghet, så spårade man i dessa sträfvanden en
så farlig separatism, att titelbladet och företalet måste tryckas
ånyo; orden “eget folk“ jämte öfriga farliga uttryck lemnades
bort, och öfversättaren, som förut hade kallat sig
“Tavast-Finlandus“, benämndes i den nya upplagan “Sexmäkiensis
Tavast-Finnonius Suecus“ (Finn-Svensk från Sääksmäki i
Tavastland). Vanligtvis bemödade sig dock regeringen om att med
skonsamhet behandla finnarnes nationella ömtålighet, i det den
mildrade de svårare olägenheter, svenskhetens öfvervälde förde
med sig. Då vid 1635 års riksdag Klas Larsson Fleming
förkunnade för rådet, att Finlands representanter för bondeståndet
klagade, att de ej kunde förstå regeringens framställningar, då
de ej tolkades för dem på finska, beslöt man att fördenskull
en skicklig finsk skrifvare skulle tillsättas. Under riksdagen i
Göteborg år 1659 framkommo till regeringen klagomål från
finska borgerskapet i Åbo deröfver, att man vid
riksdagsmanna-valet alls icke tagit deras män med i räkningen. I anledning
häraf påbjöd regeringen i skrifvelse till borgmästare och råd,
att vederbörande vid dylika tillfällen skulle taga i betraktande
äfven de personer, “hvilka bland nämnda finska nation bland
borgerskapet kunde befinnas lämpliga" samt öfver hufvud ställa
så till, “att icke den ena nationen finge orsak till missnöje
mot den andra“. Denna tilldragelse visar dérjämte, att
finnarnes belägenhet delvis beg} nte blifva svår. Det finska
borgerskapet i Åbo var otvifvelaktigt ännu vid denna tid öfvervägande
till antal, och dess billiga begäran hade varit, att någon af
dem, ehuru han ej kunde svenska, skulle tagas till stadens
andra. representant; men magistraten, som mest inverkade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
