Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 5. En blick på det finska samhället vid midten af 17:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en komet visat sig, hvilket han ansåg i förening med andra
förebud bebåda krig. Isågot senare (1668—1677) begynte i
Sverige de förryckta undersökningarna om Blåkullafärderna och
äfven i Finland dömdes personer, för att de med den ondes hjelp
på qvastkäppar hadc rest genom luften, förande med sig små
barn till djefvulens gästabud. Men denna galenskap tyckes ej
fått någon synnerlig spridning i detta land. .
Universitetets grundläggning hadc framkallat ett friskt
vetenskapligt och litterärt lif. Den i det föregående omnämnde
Michael Wexionius (adlad Gyldenstolpe, f 1670) utgaf i Åbo
flere latinska verk, bland hvilka de vigtigaste äro: hans
be-skrifning öfver Sveriges rike (Epitome descriptionis Suecite,
Gothite, Fenningise et subjectarum provinciarum, år 1650) och
hans statslära (Politica). Samme mans “Discursus Politicus“
var den första i Finland tryckta bok och den första i Åbo
akademi ventilerade dissertation. Omnämnas bör äfven
Finlands förste filosof, Andreas Thuronius (f. i Tavastkyrö år
1632, f 1665), hvars läroböcker i Logik och Metafysik voro
mycket förtjenstfulla. I teologien kom jEnevaldus Svenonius
till stort anseende äfven bland de utländska teologerna, hvilka
på denna tid öfver hufvud lutade till samma stränga
renlärighet. Predikolitteraturen begynte nu blomstra äfven i
landsorterna, vitnande om, att presterskapets litterära förmåga
var i stigande. Den predikobok, som Laurentius Petri
{Tarnmelinus), sedermera kyrkoherde i Tammela, utgaf år
1644, var den första finska postilla efter Erik Sorolainens
berömda verk. Äfven Thomas Rajalenius, sedermera
kyrkoherde i Tyrvis, publicerade år 1654 en värdefull samling
predikningar på finska språket. Svenska predikningar utgåfvos
af kyrkoherden i Maalaks, Olof Armms (1659 och 1661),
utan att tala om biskop Rothovii särskildt tryckta predikningar.
Samme Laurentius Petri, hvars predikosamling nyss nämndes,
publicerade äfven år 1658 den första, på landets eget språk
författade krönikan: “Ajan tieto Suomenmaan menoist ja vscost,
lyhykäisiin riimein coottu“ (krönika öfver Finlands öden och
religion, affattad i korta rim), hvilkcn sedermera utgafs i flere
nya och tillökade upplagor. För öfrigt intogo festtalen vid
bröllop, begrafningar och andra märkliga tillfallen ett stort rum
i denna tids litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
