Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 6. Karl XI:s regering, 1660—1697
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herde i Torneå) *. Äfven gjordes redan början med samlandet
af folkpoesins alster -och år 1702 utgaf nyssnämnde Henrik
Florinus den första samlingen finska ordspråk, “till Guds ära
och Finlands prydnad“. Det är att märka, att det
åsidosättande, som började blifva Finlands egen nationalitets lott, stundom
framkallade energiska protester på det litterära området.
Sålunda utgaf den unge Johan Paulinus (son till kyrkoherden i
Mouhijärvi och sedermera upphöjd till adligt och grefligt stånd
under namnet Lilljenstedt) i Upsala en sång på grekiska “Till
Finlands ära“, och i början af följande sekel utgaf Daniel
Juslenius, om hvilken vi framdeles komma att tala, i samma
afsigt disputationerna “Ahoa vetus et nova“ (Åbo förr och nu)
samt “ Vindicice Fennorum“ (Finnames försvar). Vid
universitetet fortsattes gång efter annat striderna om teologiska
spetsfundigheter, och Gezelius d. ä. sjelf, samt biskop Bång fingo
utstå angrepp för sina katekeser. Inom de andra
vetenskaperna var lifaktigheten mindre. Likväl fingo den äldre
Ge-zelii latinska skolböcker röna välfortjent bifall och framgång.
Inom naturvetenskaperna bör nämnas svensken Elias Tillandz,
hvilken såsom professor i Åbo utgaf den första flora för
Finland, utrustad med plancher (Oatalogus plantarum prope Aboam,
samt Icones, Åbo 1683). En annan professor i Åbo,. Lars
Tammelin, började år 1705 utgifva de första finska almanackorna.
Fornforskningen, som på denna tid i Sverige begynte komma
i blomstring, erhöll äfven i Finland en ryktbar målsman; det
var Elias Brenner (född i Stor-Kvrö 1647, y som assessor i
Stockholms antiqvitetskollegium 1717), som åren 1670—1672
var sysselsatt med af tecknandet af Finlands historiska
forn-lemningar. Men ganska ofta gick i sjelfva verket denna tids
fornforskning på underbara afvägar, hvartill orsaken får sökas
i de svenska vetenskapsmännens sträfvande att skapa åt sitt
fosterland en lika glänsande forntid, som nutiden det var.
De isländska sagorna uppväckte de gamla vikingaminnena, och
Olof Rudbeck försökte i sin “Atlantica“ härleda Sveriges
historia från Japhets tider. Äfven finnarne fingo sin andel
häraf; i Finlands historia inpassades en mängd från de
isländska sagorna lånade konunganamn, och i stöd af språkforsk-
* Har på svenska skrifvit en berättelse om lapparnes omvändande.
Ö/vers. amn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
