Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 9. Stora ofreden. Ryssarnes öfvervälde i Finland, 1714—1721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de områden, czaren tänkte införlifva under ryska kronan, och
dem han ernade såsom lösen för freden återlerana till Sverige.
Kexholms och Yiborgs län samt hela Savolaks hade strax
efter eröfringen blifvit lagda under den ryska förvaltningen,
och Peter den store hade i dessa ’ trakter gjort stora
jorddonationer åt ryska herrar och offentliga inrättningar.
Der-emot erhöllo de öfriga finska landskapen vester om
Kymmene-elf nu en högsta landshöfdmg eller generalguvernör i Åbo,
samt underlandshöfdingar med titel af lagmän i andra orter.
Generalguvernören var derjämte lagman (d. v. s. hufvudman
för förvaltningen) i Egentliga Finland; de öfriga lagmännen
voro till antalet fyra; för vestra Nyland i Helsingfors, för östra
Nyland och hela Tavastland i Borgå, samt i Björneborg för
Satakunta och i Vasa för Österbotten. Dessa embetsmän skulle
ordna alla landets angelägenheter enligt gammal häfd och derför
återstäldes såvidt möjligt de svenska institutionerna. Men
hufvudsaken var naturligtvis beskattningen, med hvilken den i
landet befintliga ryska militären skulle underhållas.
Fördenskull hade redan år 1716 en ny mantalsindelning blifvit
verk-stäld öfver hela landet, d. v. s. de lägenheter, som ännu
bebrukades, förenades till ett stort skattedistrikt, hvarvid man
fick tillsammans omkring 2,400 mantal. Det årliga
skattebeloppet bestämdes under de första tiderna af öfveramiralen
Feodor Apraxin, hvilken tyckes förestått Rysslands kamerala
angelägenheter. Men då i St. Petersburg sedermera inrättades
ett egentligt rikskammarkollegium, kommo äfven Finlands
skatte-angelägenheter under denna myndighet. Det årliga
skattebeloppet från mantalet utgjorde vanligen 8 rubel i penningar *
samt 6 tunnor råg och 6 tunnor korn, förutom hö och hafre
för kavalleriets behof och en rubel från mantalet till
länsstyrelsens aflöning. Men dertill kommo ännu andra utskylder,
som pålades af landets styresmän eller lägre befallningshafvande,
och då den tid nalkades, då landet skulle återlemnas till
svenska kronan, utpressades ännu äfven den sista musten,
såsom vi längre fram skola se.
Det är naturligt, att man till besättande af de nya
tjen-sterna sökte sådana män, för hvilka det svenska
förvaltningssystemet var någorlunda bekant, och dessa funnos att tillgå
* Rnbelns silfvervärde synes pS denna tid varit vid pass 6 nu varande
finska mark.
DigiUzed hy ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
