Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 9. Stora ofreden. Ryssarnes öfvervälde i Finland, 1714—1721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutligen hade han ej stort mera område för sin verksamhet
qvar, än att förskaffa åt sina flyktiga embetsbröder anställning
och uppehälle i Sverige, till dess han sjelf dog om våren 1718
i en gård i Roslagen. I hvilket tillstånd församlingarna i
Finland på denna tid befunno sig, kunna vi sluta redan deraf,
att man i Sverige räknade mera än 100 finska prestmän, som
hade flytt dit öfver, och dessa till största delen framstående
män inom sitt stånd. Hur stort antalet var af dem, som
fienden dödat eller bortsläpat i fångenskap, kan ej med visshet
uppgifvas. Dessutom hade äfven flere aflidit af sjukdom, utan
att likväl några nya blifvit tillsatta. I Viborgs ’ län hade likväl
strax efter stadens eröfring någon mera framstående andlig
erhållit i uppdrag att examinera och viga nya prester. Då
sedermera Savolaks eröfrades, så underlades detta landskap
förmodligen så i kyrkligt som verldsligt afseende Viborgs
för-valtningsdistrikt, ehuru underrättelserna om förhållandena
der-städes äro ganska bristfälliga. I de öfriga finska landskapen,
hvilka stodo under furst Galitsins styrelse, se vi de ryska
befälhafvarne tillsätta prester, till dess slutligen år 1717, samma
år som den civila administrationen ordnades, äfven en ny
kyrkostyrelse på Galitsins föranstaltande tillsattes i Åbo. Ledamöter
i detta interimskonsistorium utsågos bland kyrkoherdarne i de
angränsande församlingarna och i spetsen för det samma stäldes,
under namn af domprost, kyrkoherden i Somero, Jakob Bits,
en från Tyskland bördig man, som förut hade varit
kyrkoherde i Wenjoki i Ingermanland, men flytt derifrån undan
ryssarne. Detta kyrkliga embetsverk fick nu i uppdrag att
öfvervaka församlingarnas ordnande enligt svenska kyrkolagen
och att meddela den presterliga invigningen åt dem, som
be-funnos dertill duglige; och det säges, att Ritz under de fyra
närmast följande åren vigt 59 nya prestmän, dels af studenterne,
dels af djeknarne. Samtidigt som Ritz förordnades till
domprost, utnämndes till kyrkoherde i Vasa och prost öfver hela
Österbotten den förut omtalade Barthold Vhsel, och det är
antagligt, att äfven han ordinerade prester, ehuru han för
öfrigt stod under konsistoriet i Åbo. Till slut inrättades äfven
i Borgå ett interimskonsistorium för de församlingar i
Tavast-land och Nyland, som hade hört till det östra biskopsstiftet;
men detta embetsverk, i spetsen för hvilket stod kyrkoherden
i Perno, Petras Serlachius, indrogs åter år 1720 på grefve
Dig ® /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
