Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 1. Finlands återförkofran efter Stora ofreden, 1721—1738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under tiden återupprättades äfven den kyrkliga styrelsen,
läroinrättningarna och domstolarne. Redan år 1721 tillsattes
nya biskopar i Finlands båda stift. Till biskop i Åbo
förordnades nu, likasom så många gånger förut, en utländsk
man, en Herman Witte, hvilken var , bördig-från Riga och
äfven i anseende till sin bildning en tysk. Deremot erhöll
det östra stiftet till styresman en infödd finne, nämligen den
yngre Gezelii son, Johan Gezelius den yngste. Viborgs
förlust hade gjort äfven kyrkostyrelsen i dessa trakter husvill,
och konsistorium sammanträdde de första tiderna i Särkilaks
gård i Peruo socken, till dess slutligen år 1728 biskopssätet
en gång för alla flyttades till Borgå stad, som derför äfven
försågs med ett gymnasium (år 1726). De prester, som flytt
•till Sverige, antingen förflyttades tillbaka till sina förra tjenster
eller, om deras församlingar kommit att tillhöra Ryssland, till
andra lediga platser, och sålunda var den kyrkliga ordningen,
som under den fiendtliga invasionen någorlunda blifvit vid magt
hållen, snart fullständigt återstäld. Vida svårare var det att
åter upprätta de institutioner, hvilkas verksamhet helt och
hållet hade upphört. Åbo universitet samlade åter sina spridda
medlemmar till Auras stränder, och den 26 November 1722
firades under biskop Wittes presidium denna dyrbara institutions
förnyelsefest (festura restaurationis), hvarjämte den ryktbare
finnen Arvid Bernhard Horn följande år utsågs till universitetets
kansler. Samtidigt återflyttades äfven Åbo hofrätt till sin förra
plats; dess president var för tillfället den från det föregående
kände Johan Creutz, som nyligen blifvit upphöjd till greflig
värdighet (f 1726). Öfver hufvud besattes embetena allt
efter som flyktingarne med sina familjer hunno återkomma
från Sverige eller från sin fångenskap i Ryssland. De hade
ofta sina platser på förhand bestämda, ty svenska regeringen
hade under dessa åtta år gjort sina utnämningar äfven i
Finland, ehuru landet oeh dess tjenster innehades af fienden. Det
är likväl att märka, att på långt när icke alla återvände till
sina platser. Utan att tala om dem, som dött, hade flere
under tiden erhållit fast anställning i Sverige, andra åter
flvar-stannade i Ryssland, och mången svensk adelsman, isynnerhet
af dem, som hade egendomar inom det eröfrade området,
in-gingo nu eller senare i rysk tjenst. Den svåra politiska stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
