Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 1. Finlands återförkofran efter Stora ofreden, 1721—1738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu till antagande föreslagna “Sveriges rikes lagu skulle
öfver-sättas och tryckas på finska. Denna fordran var billig, och
ett par år senare anförtroddes öfversättningen åt
landsekreteraren i Abo Samuel Forseen. Men äfven denna öfversättning
var nära att blifva otryckt, såsom händelsen hade varit med
de förra landslagarne. De tvenne riksdagarne syntes
åtminstone hafva åstadkommit en hel hop förbättringar i det finska
språkets ställning. Men i verkligheten hade saken till största
delen stannat vid goda löften; ty vid näst påföljande riksdag
1738 förnams åter en bitter klagan om de finska
embets-männens bristande kännedom af landets språk. Från Finland
hade till denna riksdag infunnit sig ett ovanligt stort antal
representanter, nämligen 7 prester, 15 borgare och 20 bönder,
bland hvilka sistnämnde nu för första gången sågos
representanter äfven för öfra Karelen. Vi skola snart komina att
tala om denna märkeliga riksdags politiska spekulationer,
hurusom då ett nytt krigsparti bemägtigade sig regeringstyglarne
och för Finland den fredliga utvecklingstiden började luta mot
sitt slut. Det ’är sjelffallet, att under dessa omständigheter
Finlands politiska ställning skulle komma till7 tals; å ena
sidan hade finnarnes fordringar stegrats, å andra sidan åter .
hade det parti, som för tillfället kommit till väldet, ånyo
upprest den svenska storhetens fana och var ej benäget för några
eftergifter. I sekreta-utskottet, der de hemligaste politiska
planerna behandlades, eller rätteligen i stora
sekreta-deputa-tionen, uppstod en häftig debatt om saken med anledning af
den paragraf i regeringsformen, som handlade om tjensters
besättande. Handlanden i Åbo Esaias Wechter uttalade
såsom oundgängligen nödvändigt, att i Finland ej skulle
tillsättas andra embetsmän, högre eller lägre, än sådana som
förstodo finska språket, emedan i annan händelse “den finska
nationen“ skulle lida allt slags skada och orätt. Men detta
förslag, som främst skulle uteslutit flertalet af de i Sverige
infödde embetsmännen, mötte ett hårdnackadt motstånd. Den
insigtsfulle Samuel ÅkerJijelm, sjelf svensk, men för det
närvarande president vid Åbo hofrätt, påminte om, hurusom det
ständigt varit den svenska regeringens grundsats att
sammansmälta finnarne ined det svenska elementet såväl genom
kolonisation, som isynnerhet genom svenska embetsverk och lagar;
om denna dess sträfvan förhindrades, så trodde man sig kunna
r ■ y. i to ■ r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
