Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 4. Det ekonomiska och politiska tillståndet efter kriget, 1743—1751
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. Det ekonomiska och politiska tillståndet efter kriget,
1743—1751.
Efter freden begynte förhållandena i Finland åter komma
i sitt förra skick. De bortflyttade embetsverken och
familjerna återvände, hofrätten, universitetet och domkapitlet
vid-togo sina förra förrättningar och de interimsförordnanden, som
den ryska styrelsen hade gjort,. upphörde af sig sjelfva. Men
likväl hade de tvenne årens händelser qvarlemnat djupa spår
såväl uti landets förmögenhetsförhållanden som isynnerhet uti
dess politiska ställning, och frågan gälde nu, huru man skulle
kunna afhjelpa dessa olyckor eller åtminstone förekomma dylika
för framtiden. Rättast gälde dock frågan, genom hvilka medel
den återlemnade delen af Finland framdeles skulle kunna
bibehållas under Sverige, något som i sanning såg mycket
betänkligt ut. Det ryska väldet hade nämligen åter ryckt ett steg
framåt, och man kunde ej veta, hvilken stund det ernade
ånyo och kanske för alla tider jaga svenskarne öfver hafvet.
Finlands blifvande öde kändes sålunda osäkrare än någonsin
förr, och i dess innevånares bröst herskade i sjelfva verket
antingen en svigtande misströstan eller fullständig hopplöshet.
Den åsigt hade nu ytterligare befästadt sig, att Sverige ej
längre förmådde försvara detta sitt östra gränsland, och för
den skull nedsatte sig ett stort antal personer, isynnerhet ur
embetsmannaklassen, på andra mera trygga orter. Sålunda
flyttade några öfver den nya gränsen till det ryska området; dessa
utgjordes dock till största delen af sådana, som under
ockupationen hade stått i förtroligare förhållande till ryssarne, än de
trodde sig kunna försvara nu, då bladet åter hade vändt sig.
Andra åter hade under den tid, de som flyktingar uppehöllo
sig i Sverige, förskaffat sig stadigvarande tjenster derstädes,
och ville ej mera återvända till sitt af olyckor så ofta
hemsökta fädernesland; bland dessa förtjenar särskildt omnämnas
biskopen i Borgå, Daniel Juslenius, en bland finskhetens
ifri-gaste förkämpar, som nu i sin misströstan öfvergaf sitt eget
land och emottog biskopsembetet i Skara. Men äfven bland
dem, hvilka qvarstannade i sina hem, fick man nu mera
för-gäfves söka samma känslor af trohet och broderliglmt emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
